Öppet brev till EU:s regeringschefer, EU-kommissionärer och Europa parlamentarikern
"Vägen till medlemskap i EU går för Turkiet via lösningen av den kurdiska frågan"
Turkiet har utarbetat ett nationellt program som beskriver hur partnerskapsprogrammet skall genomföras. Detta, flera hundra sidor långa, program kom ut i mars 2001. Man kan fundera över om det mångordiga nationella programmet är ett försök att i ordflödet dölja sin bristande vilja att leva upp till Köpenhamnskriterierna.
Nationella programmet upprätthåller nuvarande status för kurderna. Programmet är reaktionärt och ett hån för kurdfrågan, det ligger långt efter EU:s partnerskapsprogram och motsvarar inte Köpenhamnskriteriernas krav. Detta är inte en tillräcklig vägbeskrivning för en fredlig lösning på kurdfrågan.
Turkiet har med det nationella programmet inte förmågan att uppfylla de grundläggande politiska kriterierna och når inte förhandlingspositionen för förhandlingar med EU. Nationella programmet motsvarar inte Köpenhamnskriteriernas förväntningar. Turkiets nationella lagstiftning passar inte EG-rätten och Turkiet har problem att anpassa sin lagstiftning.
En del av de konstitutionella förändringarna som Turkiska riksdagen antagit nyligen, ger inga rättsliga garantier för att den kurdiska kulturella och språkliga identiteten skall kunna utryckas obehindrat.
En vägbeskrivning för en politisk lösning på kurdfrågan
Vi vill gärna se seriösa reformer och ett konkret handlingsprogram för kurdernas nationella och demokratiska rättigheter i Turkiet.
Vi anser att den kurdiska frågan är den viktigaste politiska frågan i Turkiet och därför också en viktig fråga inför medlemskapsförhandlingar mellan EU och Turkiet.
Vägen till medlemskap i EU går för Turkiet via lösningen av den kurdiska frågan. Därför vill vi:
- att den turkiska regeringen skall ratificera följande Europakonventioner:
a) ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter,
b) konventionen för regionala språk och minoriteters språk,
- att den turkiska regeringen följer parlamentariska församlingens rekommendation 1201 om ett tilläggsprotokoll om nationella minoriteters rättigheter till Europakonventionen om mänskliga rättigheter, - att den turkiska regeringen skall redogöra för lösningen av den kurdiska frågan med en lista över konkreta åtaganden, ett handlingsprogram, samt
- att den turkiska regeringen skall gå från ord till handling i dessa frågor. Nedan har vi listat de punkter som vi anser skall bevakas särskilt i ett sådant handlingsprogram.
Kortsiktiga politiska kriterier
1. Samtliga regleringar i den turkiska lagstiftningen, inklusive den turkiska grundlagen, vilka förbjuder och förnekar kurdernas identitet skall tas bort. Grundlagen och lagstiftningen skall garantera landets kulturella, språkliga och etniska mångfald. Alla rättsregler om förbud för kurder att använda sig av sitt modersmål i radio- och TV-sändningar skall upphävas.
2. Lagen om undantagstillstånd samt lagen om tillfälliga byvaktsystem i de kurdiska regionerna måste upphävas. Befolkningen i de byar som bränts ned eller där befolkningen förflyttats med tvång skall få möjligheter att i trygghet återvända till sina hem och deras ekonomiska förluster skall ersättas.
3. Förändrade stads-, by- och ortsnamn skall återfå sina ursprungliga namn. Kurdiska föräldrar skall ha rätt att ge sina barn kurdiska namn. Vuxna skall likaså ha rätt att byta till kurdiska namn.
4. Amnesti skall utfärdas för de personer som dömts för eller anklagas för separatism. Förbudet att verka politiskt skall hävas för de personer som dömts därtill. Samtliga politiska fångar i Turkiet skall frisläppas.
5. Dödsstraffet skall avskaffas.
Medellångsiktiga politiska kriterier
1. Grundlagen och lagstiftningen skall garantera rätten till användning av kurdiska i undervisning och som utbildningsspråk, samt rätten till fri användning i partipolitiskt syfte.
2. Alla rättsliga bestämmelser som förhindrar utövandet av att bilda politiska partier på etnisk och kulturell grund bör avskaffas. Det skall inte finnas juridiska hinder för att kalla de sydöstra delarna av Turkiet för Kurdistan. De politiska partierna skall ha rätten att, om de så önskar, bilda regionala partier och delta i valkampanjer i dessa regioner. Partier skall ha rätt att kräva regionala parlament. Regionalt skall andra officiella språk, bredvid turkiska, kunna införas. Alla dessa förordningar skall skyddas i grundlag samt lagstiftning.
Ett handlingsprogram för lösning av den kurdiska frågan kommer att ge den turkiska regeringen trovärdighet i sin vision om Turkiet som en del av Europa. En integrerad del av den civiliserade världen. Vi hoppas att EU-kommissionen anser att Turkiet med sin nationella plan inte kan uppfylla Köpenhamnskriterierna. Ansökan bör läggas på is eller diskvalificeras till dess att ett nytt entydigt partnerskapsprogram där man ställer tydliga krav när det gäller kurdfrågan och kallar den vid sitt rätta namn har utarbetats. EU-kommissionen skall också avkräva Turkiet ett nytt nationellt program som skall omfatta en vägbeskrivning för en politisk lösning på kurdfrågan utan att medge undantag, kompromisser eller rabatter.
2001-11-12
Med vänliga hälsningar
KRF- Kurdiska riksförbundet
SAMORDNINGSKOMMITTÉN -Samordningskommitten för kurdiskapolitiska organisationer i Sverige
IKS-Kurdiska Initiativet i Sverige
KRF: s ordförande Keya Izols tal vid invigning av KRF:snya lokaler
"Det
är en historisk dag för kurder i Sverige"
Hjärtligt välkomna. Särskild välkommen är vår Kulturminister Marita Ulvskog och våra andra svenska gäster från Nacka Kommun, företrädare från våra politiska organisationer och representanter från våra vän organisationer.
Det är en historisk dag för oss kurder i Sverige. Det har varit en långvarig maraton innan vi kurder på allvar bestämt oss att bosätta oss i Sverige på riktigt. Detta beslut innebär att vi som grupp har också beslutat att vara delaktig i det nya landets politiska liv. Det innebär att vi kommer med våra kunskaper och färdigheter att berika mångfalds Sverige.
Det var också en lång maraton innan vi fick dessa lokaler. Det har funnits motstånd från en del håll. En del tyckte att vi inte passade bra in här. Jag är övertygad att efter dagens invigning att vi kan känna oss som välkommen till det här området. Vår närvaro kommer utan tvekan bli bra för vår grupp och även för det här områdets bästa. Vi är här för att också bidra mångfalden, bekämpa främlingsfientlighet och rasism samt vara delaktig i den demokratiska processen i Sverige.
Jag vill passa på och tacka till er alla som bidragit med sina värdefulla insatser så att denna dag blev så lyckat. Denna lokal kommer att vara centrum för våra ungdomar, kvinnor och för riksförbundet. Alla Ni som finns här idag har stött denna process så idag har vi äran att uppleva vårt eget hus. Er närvaro och stöt betraktar jag också som ett stöd för det kurdiska folkets kamp för sina fri och rättigheter.
Tack för ordet.
Kulturminister Marita Ulvskogs tal vid KRF:s lokal INVIGNING den 12 oktober 2001
"Det kurdiska språket och kurderna har en plats i mångfaldens Sverige"
Jag har fått inviga Kurdiska Biblioteket för snart 4 år sen. Det var en stor händelse, en viktig händelse tror jag för er också men viktig händelse för oss som inte är Kurd. Detta Bibliotek har betydd och kommer att betyda mycket för Kurderna i Sverige och även för kurder i andra delar i Europa. Det betyder mycket för att det visar språkets betydelse för vår identitet och där möjliggör förmågan att fungera som ett nytt samtalsämne.
Vi som tillhör i ett litet språk som det svenska språket vet vikten av detta. Därför tycker jag att markering från statens sida var oerhört viktigt när det gäller att stödja Kurdiska Biblioteket. Därför var det precis lika mycket viktigt för att komma hit idag och få inviga detta egna kurdiska hus som kan vara ett hem för er verksamhet i Sverige. Hur viktig det är att ha eget ställe? Det som har varit på föreningarnas hus, medborgarhus, folketshus-, vad det har betytt för vår identitet så att vi har kunnat bli medborgare i landet fullt ut.
Det var ett tag då man som medlem inom arbetarrörelsen upplevde att man inte var fullvärdiga medborgare av språkliga skäl eller av att man kommer från andra delar av världen eller man kommer från andra villkor. Som man kommer kanske från andra delar av landet och det var kollosalt viktigt att känna denna händelse. Jag tycker dessutom att det nog bakgrunder det som sker just nu och som har skett under våren när det gäller kurdiska språket. Sen är det viktigt att få vara och markera regeringens agerande mot åtalet mot Mehmet Uzun. En svensk medborgare som åtalades för att han skulle syssla med separatism då han skriver om sitt eget liv, om kurdiska språket och om kurder. Detta är ju så främmande för oss, totalt främmande. Nu lades åtalet ned men han blev ändå tvungen att åka dit. Det där tror jag var en viktigt händelse, inte bara för Uzun, för alla författare, Opionsbildare och politiker. Från regerings sida har vi klart deklarerat att detta icke är något som i ett demokratiskt land kan acceptera.
Vi accepterar inte det och vi kommer noggrant följa allt som händer kring det åtalet. Han kunde ju inte veta hur det skulle sluta. i andra delar av världen som engagerar sig utan i högsta grad för oss i Sverige som oberoende av parti politisk tillhörighet engagerar oss djupt i fallet Mehmet Uzun. Mehmet fick komma hem igen och som en segrare. Det har lagts fram ett reformpaket i Turkiet alldeles nyss som handlar om hur konstitutionen nu ska förändras och enlighet för det som är grundlagände för oss men det kommer inte att räcka. Det kommer att krävas väldigt mycket mer när det gäller annan lagstiftning. Vi vet ju också att M.Uzun nu återigen har blivit störd. Han har svårt att koncentrera sig på att skriva , att vara en författare fullt ut därför att man återigen har ett åtalshot mot sig.
Jag kan nämna att jag känner en stor sorg över att just nu finns ett annat hus, Rinkeby folketshus-, som befinner sig i en oerhört svår kris. Och då känns det skönt att få komma till ert kurdiska hus där ni ska samsa, riksförbundet, kvinnoorganisationen och ungdomsorganisation. Och jag hoppas att ni ska ha mycket roligt här. Det är ju en plats där man möts naturligt för att känna gemenskap, för att ha roligt tillsammans. Det kan vara ett ställe där man för ganska tuffa diskussioner också och naturligtvis öppnar sig för dom som inte tycker likadant så har det ju alltid varit på de andra föreningshusen och så kommer det förstås vara här också. Så det känns som en väldigt bra tidpunkt att få vara här och markera att ni har fått ett hem här i Nacka.
Att det kurdiska språket och kurderna har en plats i mångfaldens Sverige. Det är så viktigt precis som mötets öppnare förklarade att kurder ska vara, är redan men ska fortsätta vara och bli en högre grad, en viktig del av Sverige och det svenska samhällslivet. Då är det ganska bra att känna sig hemma på många ställen. Då skall jag alldeles strax förklara själva hemmet invigt och sen är det ni som skall fylla den med innehåll och värme och det har ni ju egentligen redan börjat.
"Kvinnans Hälsa och Sexualitet"
Projektledaren " Sukran Baksi:s" tal inför konferensen 20-21 okt 2001
Hej och välkomna! Jag vill hälsa er alla deltagare och föreläsare varmt välkomna till den här konferensen som är en del av projektet "Kvinnans Hälsa och Sexualitet". Det anordnas i samarbete med Folkhälsoinstitutet.
Jag vill därmed passa på att tacka Mariana Buzaglo från Folkhälsoinstitutet som har hjälpt oss mycket med detta projekt och förberedelser för denna konferens.
Ett av målen som vi strävar efter genom att organisera dessa konferenser är att öka medvetandet hos kvinnor och ungdomar om sexuella överförbara sjukdomar samt att skapa förståelse för öppna samtal om just sexuellt överförbara sjukdomar sexualitet och dess samband med kvinnans hälsa.
Det kurdiska samhället har som bekant inte den öppenhet i dessa frågor som det finns i det svenska samhället. Därför är det av yttersta vikt att vi försöker bryta tystnaden om de här frågorna bland kurder och utvecklar förutsättningar för öppna och offentliga samtal angående dessa ämnen. Inte minst visar intresset för att delta i den här konferensen det stora behovet av att inhämta kunskap och att ha öppna samtal om de här frågorna.
Vi i Kurdistans Kvinnoförbund utgår ifrån att kvinnans hälsa och sexualitet inte bara handlar om just hälsa och sexualitet. Projektets huvudsakliga innehåll har en direkt koppling med samlevnadsfrågor och familj- och generationskonflikter i det Kurdiska samhället i Sverige.
Vi hoppas att detta projekt leder till mer öppenhet, jämställdhet och jämlikhet bland kurder i Sverige och att det förbättra kvinnornas hälsa.
Avslutningsvis vill jag tacka våra föreläsare som under två dagar kommer att ge oss viktiga kunskaper och information i olika ämnen som berör oss kurdiska kvinnor.
Våra föreläsare är Semal Celiker läkare från Västerås, Devrim Nujen jurist, Anne-Katrin Bark advokat, Bernardita Nuñez ordförande för "Terrafem" och Lena Morbrandt ansvarig för Lafas hälsofrämjande arbete kring kvinnors sexualitet. Ännu en gång hjärtligt välkomna!
Ett telegram från Integrations minister i Sverige Mona Sahlin
Integrationsminister Mona Salin
2001-10-12
Till deltagare och medverkande vid konferensen "kvinnors hälsa och sexualitet" vid Nynäsgården 20-21 oktober 2001-12-11
Jag har tagit del av det spännande och inspirerande program som ni kommer att ta del av denna helg och känner att det är precis mer av denna varan som vi behöver. Kunskap är makt. Därför att med kunskap börjar man att ifrågasätta saker och ting. Man vill förändra saker - till det bättre. Tillsammans kan vi försätta berg och ingen ska hindra oss.
Jag vill med denna korta hälsning önska er lycka till med konferensen och hoppas att ni får en givande och rolig helg!
Med vänlig hälsning
Mona Sahlin
Anförande av Seyran Duran, Ordförande i Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige på seminariet "Integration, På Vems Villkor", den 20 november 2001
Ämnet är i många avseenden komplicerad och när det tas upp till diskussion tillsammans med ett redan svårt och för många i samhället otydlig begrepp, nämligen integration blir det ännu komplicerad. Om vi utgår ifrån att integration betyder delaktighet med bibehållen integritet och olikhet vilket inte minst jag utgår ifrån, är mitt svar på frågan om "Invandrarföreningar bidrar eller hämmar de kvinnors och flickors integration"? blir otvetydigt JA. En av demokratins grundpelare utgörs av organisationsfrihet. Rätten och möjligheter till att organisera sig i föreningar handlar inte bara om att skapa mötesplatser för likasinnade individer eller för gemensamma mål. Det handlar i samma utsträckning om att vara delaktig i beslutsprocessen i samhällslivet och därmed att ha makt i samhället, inte minst i demokratiska samhällen. Eftersom integration för mig betyder delaktighet, jämlikhet och jämställdhet med bibehållen integritet och olikhet i fråga om etniska, språkliga, kulturella, politiska bakgrund, och kan inte förverkligas någon annan stans än där människor möts tycker jag att invandrarföreningar skall vara en mötesplats som främjar hela gruppens integration, inklusive kvinnorna och flickorna som utgör en stor del av respektive invandrargrupp. Därför tycker jag att första frågan i ämnet egentligen bör handla om kvinnornas delaktighet i föreningslivet bland invandrar grupper. Om vi kan ge ett positiv svar på denna fråga, blir följdfrågan om invandrarföreningar över huvud taget främjar eller hämmar integrationen. Men, så som i alla andra frågor i samhället ser verkligheten annorlunda ut än det som är önskvärd. Kvinnornas deltagande och makt i föreningar handlar om delaktighet, jämlikhet och jämställdhet. En förening som är bildad på gemensamma språkliga eller etniska grunder kan inte vara demokratisk om den inte främjar kvinnornas och flickornas, ungdomarnas delaktighet i föreningslivet. Sådana föreningar existerar. Å andra sidan finns det mer lyckade förebilder i invandrarnas föreningsliv. Föreningar vars medlemmar består av män och kvinnor, unga som gamla och styrs av kvinnor eller har stor antal aktiva kvinnliga medlemmar. Vi, inom kurdiska gruppen och i Kurdistans Kvinnoförbund har haft positiva och negativa förebilder och erfarenheter. Jag upplever att kurdernas föreningsliv i stort främjar kvinnornas delaktighet och därmed jämlikhet och jämställdhet. Men, jag menar inte att vi har lyckats. Det återstår mycket att göra och många hinder att övervinna när det gäller jämlikhet och jämställdhet för kurdiska kvinnor i den kurdiska gruppen i Sverige. Kampen om jämställdhet och jämlikhet kan inte begränsas med föreningslivet. Men jag tycker att för oss invandrare är föreningar en av de viktigaste platser och redskap för att gå vidare i kampen för ett jämlikare och med jämställd samhälle. Jag hoppas att informationen om Kurdistans Kvinnoförbundet struktur och representation i Kurdiska Riksförbundet kan ge Er en bild av det som vi har åstadkommit i fråga om delaktighet, jämlikhet och jämställdhet i föreningslivet bland kurder i Sverige. Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige bildades i december 1992. Innan Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige bildades fanns enstaka kurdiska kvinnoföreningar i Sverige, dock den starkaste i Stockholm. Så här ser Kurdistans Kvinnoförbundets organisation och representation i Kurdiska riksförbundet. (Overhead) Avslutningsvis vill jag säga att, det finns inte något enhetlig bild i denna fråga bland invandrar föreningar, precis så som i det svenska samhällets egna organisationer, föreningar, fackföreningar osv. De föreningar som främjar och bidrar till kvinnornas delaktighet, jämlikhet och jämställdhet tycker jag att främjar också integrationen av kvinnorna och flickorna i det svenska samhället .
Tel: 08-644 66 22
Fax: 08-650 21 20
Berbang Box 5013, 131 05Nacka
Ansvarig utgivare
Layout