Sverige har ordförandeskapet i EU fram till juli 2001. Under denna period äger många viktiga möten rum i olika delar av Sverige. En av de viktigaste frågorna under Sveriges ordförandeskap för oss kurder både i Sverige och i andra länder är den kurdiska frågan i förhållande till diskussionerna kring Turkiets kandidatur till EU.

Verksamma kurdiska organisationer i Sverige arbetar idag kring ett gemensamt program för att aktualisera den kurdiska frågan och kurdernas krav på EU under Sveriges ordförandeskap. Vi undertecknade kurdiska organisationer kommer att genomföra en del aktiviteter i ovannämnda syfte. Vi tycker att Sverige kan spela en viktig roll i diskussionerna kring Turkiets medlemskap till EU.

Sveriges Utrikesminister Anna Lindh har åtskilliga gånger i EU sammanhang tagit upp kränkning av mänskliga rättigheter och den kurdiska frågan i Turkiet. Anna Lindh har också framfört Sveriges ståndpunkt vid olika tillfällen både till Turkiet och även till kurder. Sverige har en rik tradition när det gäller försvar av folkrätten. Sverige kan naturligtvis spela en ledande roll då landet har högsta ansvaret för EU.

Sverige har tidigare visat sådan roll i viktiga internationella frågor såsom Vietnam, Nicaragua, Sydafrika och Palestina. Det är dags att göra liknande ansträngningar för att en fredlig och för kurderna acceptabel lösning av den kurdiska frågan i Turkiet prioriteras och förs upp i EU:s dagordning angående utvidgningen.

Vår förhoppning, både som kurder men också som nya svenskar är att Sveriges Regering verkar aktivt för att kurdernas rättigheter får sin plats med sitt rätta namn i EU:s krav till Turkiet o landets medlemskap i EU. Kurder i Sverige önskar all framgång för Sverige som ordförandeland och hoppas att viktiga beslut tas under denna period. Vi vill härmed uppmana den svenska regeringen och den demokratiska opinionen i Sverige att agera med kraft för försvar av folkrätten.

Lördagen den 24 mars 2001, Klockan 13:00-14:30, Huvudingång ÄLVSJÖ MÄSSANLördagen den 24 mars 2001, Klockan 13:00-14:30, Huvudingång ÄLVSJÖ MÄSSAN

Om du vill veta mer om våra aktiviteter kan du kontakta: KRF Tel: 08-644 66 22 Fax: 08-650 21 20 www.kurdiskarf.org

En rapport om kurdernas rättigheter i förhållande till Turkietsanslutningsprocess i EU

Till Göran Persson, Tillträdande Ordförande i Europeiska Rådet

KURDISKA FRÅGAN MÅSTE VARA ETT KONKRET KRAV FÖR TURKIETS EU MEDLEMSKAP

EU Kommissionens förslag till Europeiska rådet angående "dokumentet om partnerskapet för anslutning" som reglerar Turkiets väg till EU medlemskapet godkändes med en del förändringar om Cypern frågan och andra konflikter mellan Turkiet och Grekland i EU:s toppmöte i Nice i Frankrike den 7-10-december 2000. Europeiska rådets slutdokument i Nice "betonar hur viktig detta dokument är för ett närmande mellan unionen och Turkiet, ett närmande som Europeiska rådets slutsatser från Helsingfors öppnade vägen för". Samtidigt uppmanas Turkiet i samma dokument att "snabbt lägga fram sitt nationella program för antagande av regelverket och att grunda det på partnerskapet för anslutning".

Förhållanden mellan Turkiet och EU har sedan årtionden varit minst sagt fylld av konflikter. Turkiet har sedan april 1987 då landet ansökte officiellt om medlemskap i EU försökt med all sin kraft att reducera kraven för medlemskapet i fråga om demokrati, mänskliga rättigheter och minoritets rättigheter, alltså de politiska kriterierna. Slutsatserna från Helsingfors- och nyligen avslutade toppmötet i Nice, där även "dokumentet för partnerskapet om anslutning" fastställdes, visar detta. Inte minst när det gäller frågan om kurdernas rättigheter och framtid i norra Kurdistan, d.v.s "turkiska delen" av Kurdistan. Detta visar därmed att övergången från konflikter till kompromisser mellan Turkiet och EU har skett på bekostnad av kurdernas rättigheter och norra Kurdistans och det kurdiska folkets politiska framtid.

Dokumentet för Partnerskap om Anslutning mellan Turkiet och EU ignorerar kurdernas existens och rättigheter

De båda nämnda dokumenten ignorerar kurderna och deras rättigheter i norra Kurdistan och därmed reducerar frågan om kurdernas rättigheter till otydliga allmänna formuleringar som "kulturella rättigheter för alla turkiska medborgare" i Turkiet. Detta har i åratal varit den viktigaste enskilda konflikten mellan EU och Turkiet. Det som står i dessa dokument har i själva verket alltid varit Turkiets egen linje i fråga om kurdernas rättigheter.

Den kurdiska allmänheten, de kurdiska politiska och demokratiska organisationerna som kämpar för kurdernas rättigheter i spetsen, anser att EU med sina krav inte bara har svikit kurderna utan också sina egna värderingar när det gäller mänskliga rättigheter och minoritets rättigheter. Ty finns det varken i de kortsiktiga och långsiktiga politiska kriterierna eller i hela "dokumentet för partnerskapet om anslutning" kurderna och den kurdiska frågan nämnd. Därmed ignoreras uttryckligen kurdernas grundläggande mänskliga och nationella fri- och rättigheter och ställs en tredjedel av Turkiets befolkning i sin helhet utanför anslutningsprocessen för Turkiets medlemskap till EU.

Resultatet från toppmötet i Nice angående färdplanen för Turkiets medlemskap i EU är inte acceptabel för kurder som utgör en tredje del av Turkiets befolkning. De flesta kurder och kurdiska politiska och ideella organisationer har i åratal uppmanat EU att ställa tydliga krav till Turkiet angående landets medlemskap i EU.

EU har tydligen valt en annan väg sedan mitten av 90-talet. Avtal om tullunion skrevs under. Turkiet godkändes som kandidat land till EU och EU godkände dokumentet för partnerskap om anslutningen. Inför, under och även efter alla dessa avtal och dokument har Turkiet bestämt avvisat existensen av minoriteter utöver dem som landet accepterat i Lousanne föredraget från 1924 där endast ickemuslimer erkänts som minoriteter. EU kommissionen har trots dessa rådande faktiska omständigheterna i Turkiets politik i kurdiska frågan, framhåller "den positiva utvecklingen" i Turkiet i sina olika rapporter inklusive senaste rapporten som offentliggjordes den 8 november 2000 om "utvecklingen i Turkiet".

Frågan om Kurdistan och kurdernas rättigheter är nu en intern politisk fråga för EU

I och med Turkiet erkändes som kandidat land till EU är kurdiska frågan i norra Kurdistan blev en intern angelägenhet för EU och dess medlemsländer. Att den kurdiska frågan utgör den viktigaste och största enskilda frågan när det gäller fungerande demokrati och mänskliga rättigheter i Turkiet är alla demokratiska krafter bland turkar och kurder överens om. Det betyder att Turkiet aldrig blir en fungerande demokrati så länge kurderna förnekas sina grundläggande nationella - mänskliga fri- och rättigheter. Därför är det viktig att understryka att skapa förutsättningarna för en fredlig lösning av den kurdiska frågan bör vara det viktigaste kravet som EU måste ställa till Turkiet om landet skall bli medlem i EU utan att EU ger upp sina egna fastställda värderingar politiska kriterierna för medlemskap i EU.

Detta förutsätter i sin tur att EU själv i första hand tar upp den kurdiska frågan i norra Kurdistan, genom att nämna frågan vid sitt rätta namn, nämligen kurdiska frågan i Turkiet, så som frågan om Cypern.

För att en fredlig lösning av den kurdiska frågan skall vara acceptabel, demokratisk och också stabil, bör förutsättningarna för kurdernas delaktighet inom det politiska livet garanteras. Detta kan ske genom att skapa kurderna möjligheter att fritt uttrycka sig och att kunna organisera sig politisk om sina rättigheter och turkiska Kurdistans politiska framtid. Detta kommer även leda till att kurdernas delaktighet i form av representation och offentliga kontakter med berörda EU institutioner och medlemsländer under Turkiets anslutningsprocess till EU skapas.

Kurderna rättigheter och den gällande nationella rätten i Turkiet i förhållande till den internationella rätten och gällande politiska kriterier för EU medlemskap

Vi vill ännu en gång nämna en del av de befintliga paragrafer i Turkiets grundlag och lagstiftning som berör kurdernas rättsliga och politiska situation samt grundläggande mänskliga fri- och rättigheter så som yttrande-, organisations-, och tryckfrihet i Turkiet.

Den portalparagrafen i Turkiets grundlag utgår ifrån etnisk och språklig homogen stat, alltså enligt Turkiets grundlag är alla människor i Turkiet turkar och deras modersmål är turkiska. Denna paragraf och en del andra paragrafer i Turkiets grundlag som innehåller uttrycket "statens och nationens odelbara enhet" får inte ändras och t.o.m. man får inte föreslå att dessa paragrafer i grundlag skall ändras. En del andra paragrafer i grundlagen och strafflagstiftningen som berör kurderna och institutionell fungerande demokrati och principerna för rättsstat i förhållande till EU: politiska kriterier är följande:

Turkiska republikens författning:

§ 42. "...Inget annat språk än turkiska får användas av och undervisas turkiska medborgare i Turkiets undervisnings- och skolväsende..."

Lagen om politiska partier, nr 2820:

§ 8 l. "Politiska partier får ej påstå existensen av minoritetsgrupper, grundad på nationella, religiösa, kulturella, språkliga eller andra olikheter i turkiska republikens territorium...

Politiska partier får ej använda något annat språk än det turkiska språket i skrivandet och publiceringen av sina partistadgan och program eller i sina övriga propagandamaterial...

" Lagen om folkbokföring, nr 1587:

§ 16. "Föräldrarna ger namn till sina barn, men namnen får ej vara motstridigt med vår nationella kultur, traditioner och får inte skada allmänhetens samvete och värderingar...

" Lagen om undervisning av främmande språk, nr 2823:

§ 2 a. "Turkiska medborgare får varken undervisas eller lära sig något annat språk än sitt modersmål turkiska."

§ 2 b. "De främmande språk som skall undervisas i Turkiet beslutas av regeringen efter Nationella Säkerhetsrådets förslag i ärendet."

Ovannämnda paragrafer i Turkiets grundlag och strafflagstiftning förnekar inte bara existensen av kurderna utan också förbjuder påståenden av kurdernas existens, särart och rättigheter i Turkiet. Hundratusentals kurdiska politiska flyktingar i olika EU länder och de tiotusentals kurdiska politiker som sitter i de överfyllda fängelserna i Turkiet är en del av konsekvenserna av tillämpningen dessa lagar.

Sedan början av 90-talet har 9 olika politiska partier som nämnt kurdernas existens och skrivit förslag om lösningen av den kurdiska frågan i sina partiprogram förbjudits av Författningsdomstolen i Turkiet.

Turkiet har inte heller rättat sig efter de domar som Europeiska Domstolen för Mänskliga Rättigheter meddelat när det gäller organisationsfrihet.

I förhållande till de existerande lagar i Turkiets grundlag och strafflagstiftning, framhålls bl.a. i Köpenhamnskriterierna att "personer som hör till minoriteter har rätt till att utveckla sina etniska, kulturella, religiösa och språkliga identitet och att kunna organisera sig för dessa målsättningar".

Turkiet har inte heller visat vilja ratificera och anpassa de internationella avtal och konventionerna som reglerar dessa rättigheter. I de fall Turkiet har undertecknat dessa avtal och konventioner har man antingen gjort det med en hel del reservationer som i första hand handlar om att förhindra kurderna att ta del av sina grundläggande rättigheter eller struntat i att tillämpa dessa internationella avtal och konventioner i sin nationella rättssystem.

Några av de internationella avtal och konventioner som Turkiet ännu inte har ratificerat helt eller delvis men som är viktiga att ratificera och införa de i den nationella lagstiftningen för att fylla de politiska kriterierna för EU-medlemskap är följande;

· Europeiska Konventionen om Mänskliga Rättigheter - Protokoll 4 (handlar om rörelsefrihet mm), Protokoll 6 (om dödsstraff), Protokoll 7 (förbud mot nytt åtal i avgjord rättssak).

· Reviderade Europeiska Sociala Stadgan · Tilläggsprotokoll till Europeiska Sociala Stadgan (om system för kollektiva klagomål) · Ram konventionen om skyddet av nationella minoriteter · Internationella Konventionen om Medborgerliga och Politiska Rättigheter ·

Andra fakultativa protokollet till Konventionen om Medborgerliga och Politiska Rättigheter (om avskaffande av dödsstraffet) ·

Internationella Konventionen om Ekonomiska, Sociala och Kulturella Rättigheter ·

Internationella Konventionen om Avskaffande av Alla Former av Ras Diskriminering

EU måste slå vakt om sina värderingar

Ett land som har de nämnda förbuden mot grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna, så som tryck-, yttrande-, och organisationsfrihet borde med tanke på de gällande EU-kriterierna inte alls accepteras som kandidat land.

Med hänsyn till de ovannämnda omständigheterna i Turkiets rättssystem i förhållande till EU:s politiska kriterier och andra internationella avtal och konventioner kan man inte dra något annat slutsats ifrån EU:s gällande inställning och krav till Turkiets medlemskap i unionen att Turkiet hittills har belönats för sin hyckleri i fråga om mänskliga rättigheter och kurdernas utsatta situation.

Det är detta som måste ändras och det som vi hoppas på är att Sverige skall under sitt ledarskap av Unionen verka aktiv för kurdernas rättigheter. Sverige måste verka för att revidera dokumentet för partnerskap om anslutning mellan EU och Turkiet så att detta innehåller kurdiska frågan som en enskild punkt med sitt rätta namn.

Vi kommer inte att nöja oss med att kurderna nämns i enstaka uttalanden som olika representanter för EU institutioner och EU länder gör efter olika förhandlingar med Turkiet. Kurderna måste få sin rätta plats som den kurdiska frågans omfattning förtjänar i offentliga dokument som är bindande i medlemskapsfrågan.

Sverige kan återupprätta EU:s trovärdighet

Den 1 januari 2001 blir Sverige ordförandeland för EU. Den svenska regeringens politik om den kurdiska frågan har i åratal uppfattats som en ärlig och värdig linje för en demokratisk stat som utgår ifrån människornas lika värde och rättigheter oavsett var i världen de lever.

De beslut om Turkiets medlemskap som har tagits vid de två senaste toppmöten, i december 1999 i Helsingfors och i december 2000 i Nice, vilka även den svenska regeringen varit delaktig i har lämnat skugga över den uppfattningen.

Nu när Sverige som tillträdande ordförandeland kommer att ha större inflytande och då den svenska regeringen uttalat sin vilja att prioritera frågor som rör utvidgningen hoppas vi kurder att vi får gehör för våra krav och att EU som leds av Sverige, förtydligar sina krav som ställs till Turkiet angående kurdernas framtid. Vår förhoppning och krav från Sveriges ledarskap i EU under första halvåret i 2001 är att Sverige verkar tydlig för att den kurdiska frågan åter får sin särskilda plats i EU:s färdplan för Turkiets EU medlemskap.

Detta handlar inte bara om kurdernas rättigheter utan också EU.s förtroende i fråga om demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och minoriteternas skydd och rättigheter i enlighet med EU:s grundlag och andra internationella avtal och konventioner i frågan som EU och Sverige säger sig slå vakt om.

Kurdernas krav är förenliga med den gällande internationella och Europeiska rätten i fråga

Kurdiska Riksförbundet i Sverige kommer även i fortsättningen att noggrann följa upp förhållandet mellan EU och Turkiet. Kurdiska Riksförbundet har nyligen i sin 19. Kongress tog ett enhällig Kongressbeslut angående denna fråga och uppmanade Sveriges Riksdag och den Svenska regeringen att verka för att kurdernas rättigheter blir ett uttalad och konkret krav till Turkiet för landets förhandlingar för medlemskap i EU och att kurderna förbereds förutsättningar att vara delaktiga i Turkiets anslutningsprocess till EU. Detta kommer också att bana vägen för en av kurderna acceptabel, stabil, demokratisk lösning av den kurdiska frågan med fredliga medel.

Med hänsyn till kurdernas situation i Turkiet i förhållande till landets nationella rättssystem och gällande politiska kriterierna för EU medlemskap som står i denna rapport och de andra för EU kända omständigheterna i Turkiet angående grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna, kräver Kurdiska Riksförbundet från det tillträdande ordförandelandets regering, Den Svenska Regeringen;

· att verka för att dokumentet om partnerskap för anslutning mellan Turkiet och EU ändras så att det innehåller kurdernas rättigheter i uttalad form och med dess rätta namn,

· att verka för att kurdernas representanter i turkiska Kurdistan och i Europa förbereds möjligheter att delta i anslutningsprocessen i representativa och konsultativa sammanhang,

· att verka för att delar av den bidrag som Turkiet får från EU reserveras för investeringar i turkiska Kurdistan och för kurderna.

Kurdiska Riksförbundet i Sverige

Stockholm 14 december

Denna rapport är skriven av Vildan Tanrikulu på uppdrag av Kurdiska riksförbundets styrelse

Det pågår en rättegång som har uppmärksammats i den svenska massmedian de senaste veckorna. Rättegången handlar om en kurdisk flicka som har mördats av någon eller några inom det egna familjen. Systern till den mördade flickan är åklagarens huvudvittne i målet.

Kurdiska riksförbundet har blivit informerad om händelsen av den mördade flickans skola här i Sverige redan för ett år sedan långt innan massmedian. Med ett skarpt brev har vi vänt oss till den Kurdiska regionala regeringen i irakiska Kurdistan för att veta sanningen. Premiärministern för den kurdiska regionala regeringen, Nechirvan Barzani, har med ett brev bekräftat händelsen och skrev också att de skyldiga skulle ställas inför rätta. I sitt brev hade han påpekat den gällande lagstiftningen som gällde i irakiska Kurdistan.

Kurdiska riksförbundet blev kontaktat av TV, Radio och dagstidningar efter att händelsen blev känd av massmedian. Vi har i alla dessa sammanhang fördömt öppet och tydligt detta dåd och deklarerat att vi inte på något sätt kan acceptera sådan handling. Oavsett vilka motiv som ligger bakom detta fruktansvärda mord har vi ingen förståelse för detta. Det har begåtts ett brutalt mord på en ung kurdisk flicka och detta måste fördömas med kraft. Kurdiska riksförbundets ordförande Keya Izol har i åtskilliga intervjuer uttalat och fördömt dådet. Även största majoriteten av kurder som bor i Sverige har i olika sammanhang fördömt detta dåd.

Massmedian som skriver och tar upp denna händelse har oftast fokuserat sina skriverierna på "hedersmord" eller mord som har begåtts p g a den "kulturella och traditionella bakgrund".

Vi har gång på gång förklarat och uttalat oss att ; Mord är ett brutalt kriminell handling oavsett vilken motiv som ligger bakom det. Mord och andra våldsamheter är handlingar som sker på den enskilda nivån och kan inte representera en hel kultur. Det vore fel att förknippa det aktuella mordet med den kurdiska kultur och traditionen. I alla kultur och traditioner finns det säkert många sidor som inte överensstämmer med varandra. Det vore oerhört misstag att förknippa olika kriminella handlingar som dagligen begås i världens olika hörn med den ena eller den andra kulturen. En hel grupp människor som har en viss kulturell bakgrund kan inte bära ansvaret för olika kriminella dåd som begås i samhället. Kurdiska gruppen i Sverige som har fördömt detta dåd kan inte pekas som ansvariga för det brutala mordet. Gruppen känner sig därför mycket pressad som följd av skriverierna eftersom massmedian försöker ge en felaktig bild av vår kultur.

Kurdiska riksförbundet har för cirka två år sedan startat Projektet "Generationskonflikt inom kurdiska familjer". Vi är det första förbund som arbetar målmedvetet med sådana svåra jämställdhetsfrågor som handlar om tonårsflickor och dess relation till sina familjer. Vi kommer att fortsätta med denna verksamhet och vill ännu en gång deklarera att;

Vi fördömer mordet på den kurdiska flickan och kommer i alla sammanhang att ta upp detta och liknande fall på våra möten runt om hela Sverige. Vi tycker att det är oerhört viktigt att hela samhället reagerar med kraft så att vi inte upplever sådana brott i framtiden.

För en tid sedan har den iranska säkerhets polisen ökat trycket mot de maktlösa kurder som befinner sig i den iranska delen av Kurdistan och i synnerhet mot de kurder vilkas familjemedlemmar och anhöriga är eller har varit politiskt aktiva utanför Iran. De iranska säkerhets myndigheterna använder alla möjliga metoder för att tvinga de, i Iran kvarvarande familjemedlemmarna, att arbeta för den Islamiska regimens räkning mot sitt eget folk. En del av de förföljda kurderna har kommit till Sverige som flyktingar och sökt asyl.

De asylsökande kurder från iranska Kurdistan har kontaktat oss och skildrat i detalj de grymma metoder den iranska säkerhetspolisen använt mot dem och vad de och deras anhöriga varit utsatta för (vilket i sig är inte okända för oss). De har begärt av oss att ta upp problemet med de berörda myndigheter och organisationer i Sverige så att så snart som möjligt få stopp på förföljelserna.

En stor del av dessa kurder som har varit utsatta för förföljelse och trakasserier och tvingats till samarbete för den iranska säkerhetspolisens räkning mot sitt eget folk har flytt Iran och sökt sig till olika länder till ex. som irakiska Kurdistan, Grekland och Turkiet. En del har lyckats ta sig till några europiska länder.

Vi från Kurdiska Riksförbundet oroliga över denna utveckling och det som pågår i iranska Kurdistan och vill göra Er uppmärksamma på problemet samt begära att Ni på era diplomatiska vägar sätter press på de iranska myndigheterna att upphöra med sådana aktioner mot kurderna samt respektera de mänskliga rättigheterna i iranska Kurdistan. Vi önskar även att migrationsverket ska hjälpa dessa kurder genom en generösare flyktingpolitik och en snabb handläggning av deras ärenden och beviljande av uppehållstillstånd.

Vi vill även göra er uppmärksam på en händelse som inträffade i Pakistan den12/12-2000. En del av de irakiska kurder som hade flytt till Pakistan och varit där under en längre tid sökte sig den 12/12-2000 till FN kontoret i Islamabad för att få hjälp med sina problem, men den Pakistanska polisen öppnade eld mot gruppen och dödade en kvinna och sårade några andra. Vi härmed önskar att Ni fördömer mordet på den kurdiska kvinnan och på diplomatiska vägar sätter också press på de pakistanska myndigheter att respektera de mänskliga rättigheterna och erbjuda de kurder med familj och barn som befinner sig i Pakistan och som lever under misära förhållanden all den hjälp de behöver för att förbättra deras levnadsvillkor eller beredas tillfälle att söka sig till andra länder med humanare flyktingpolitik eller tas emot i Sverige som kvotflyktingar.

När det gäller målet om mordet på en kurdisk flicka som nu avgjorts i Stockholms tingsrätt ser vi med tillfredsställelse att målet kunnat genomföras.

Först och främst vill vi klargöra att vår principiella hållning som är att ta avstånd från brott i alla dess former. Det är inte alls så att vare sig irakiska, svenska eller några andra medborgare kan resa till irakiska Kurdistan och begå allvarliga brott och vårt agerande i detta fall är ett klart ställningstagande för att vi fortsatt kommer att beivra varje försök i den riktningen.

Kurdistan Regional Government (KRG) har medverkat aktivt för att den mördade flickans syster skulle kunna komma till Sverige under trygga omständigheter.

De uppgifter som förekommit att flickan skulle flytt från irakiska Kurdistan är felaktiga. Däremot har allt tänkbart bistånd givits för att hon skulle kunna komma till Sverige. Vi har på olika sätt bistått svenska myndigheter för att fallet ska få en så bra lösning som möjligt för alla inblandade.

Kurdistan Regional Government (KRG) har på olika sätt sörjt för familjens säkerhet, givit såväl den syster som nu befinner sig i Sverige liksom mamman och syskonen ett fullgott skydd. Mamman har tillsammans med de barn hon haft boende hos sig haft förfogande över en speciell säker lägenhet med skydd. Hon har självklart haft full rörelsefrihet.

Mamman och barnen har försetts med en fullgod standard i ett bättre bostadsområde med fullt utrustad lägenhet och medel för dagliga livet. Hon har haft möjlighet att upprätthålla kontakten med sin dotter, vilket bl a framgår av den svenska polisutredningen.

Fallet med den mördade flickan är en familjetragedi. Att tillgripa desperata handlingar i en pressad situation är dock inget typiskt, arabiskt, kurdiskt eller svenskt utan förekommer i alla länder och kulturer. Mer än en journalist i Sverige har bevakat fall där personliga tragedier lett till mord inom familjer eller där vedergällning för oförrätter lett till mordutredningar.

Det finns dock en skillnad. Vi är medvetna om att irakisk lagstiftning jämfört med svensk rättspraxis ser milt på denna typ av brott vilket också framgår av utredningsmaterial från rättegången i Dohouk mot flickans far och farbröder. Vi ser detta som ett problem.

Vid frågor kontakta vår representant i Norden: Taha Barwary Tel: 08- 442 05 05 Fax: 08- 442 09 05 E-post: krg.nordic@telia.com

Sverige tillerkänner liksom övriga delar av det internationella samfundet, Irak rätten att stifta lagar som den vår regionala regering nu haft att döma efter. Det finns för närvarande cirka 400 irakiska lagar som Kurdistan Regional Government (KRG) sedan en längre tid ser över och som med demokratiska mått mätt borde förändras.

Vi har sedan lång tid efterlyst en klarare hållning från det internationella samfundets sida, inte minst rörande statusen av det skydd som ges åt irakiska Kurdistan när sanktionerna mot Irak hävs. En klar ställning till försvar för våra demokratiseringssträvanden då de stämmer överens med det internationella samfundets uppfattning om demokratiska fri- och rättigheter, mänskliga rättigheter samt av FN antagna konventioner, skulle i kombinationer med internationellt skydd för förändringar i denna riktning ge Kurdistan Regional Government(KRG) och de demokratiska krafterna ett nödvändigt stöd. Det är vår uppfattning att ett sådant stöd är nödvändigt för att säkerställa en demokratisk utveckling inte bara i irakiska Kurdistan utan i Irak som helhet. I övrigt vill vi hänvisa till tidigare pressmeddelande

Kurdistans Regionala Regering (KRG)välkomnar den debatt som förs i svenska media angående individens rätt och skydd i ett demokratiskt samhälle. Vi kan inte kommentera ett enskilt fall eftersom den rättsliga processen inte är avslutad i Sverige. Kurdistans Regionala Regering (KRG) har sedan flera år tillbaka haft regelbundna diskussioner om de fundamentala problem som irakisk lagstiftning skapar för parlamentet i Erbil, Irakiska Kurdistan och Kurdistans Regionala regering inte bara på det nu aktuella området utan en rad områden.

Efter gulfkriget 1990/91 skapades en skyddad zon för kurder, assyrier och turkmener i Irakiska Kurdistan. 1992 utsågs ett parlament i allmänna och demokratiska val, övervakade av internationella observatörer. KRG:s mål är en federativ status inom ramen för Irak.

Detta betyder att det i framtiden kommer att finnas gemensam lagstiftning på en rad områden. Det internationella samfundet erkänner irakisk lag som en del av staten Iraks legitimitet och enligt irakisk lag så skiljer sig irakisk lagstiftnings syn på övergrepp inom familjen av den typ som lett till flera tragedier under senare tid.

Kurdistans Regionala Regering (KRG) har en annorlunda grundsyn. Vi accepterar inte mord och kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter som försvarbara i ett demokratiskt samhälle. Därför har det sedan en längre tid förts diskussioner om en rad områden där irakisk lagstiftning och domstolspraxis står i diametral motsättning till det vi uppfattar som grundläggande demokratiska fri- och rättigheter i ett demokratiskt samhälle.

Kurdistans Regionala Regering (KRG) har också låtit offentliggöra att en proposition är under utarbetande för att läggas fram för parlamentet. Syftet är att om möjligt undanröja lagstiftning och praxis som står i konflikt med vår och det internationella samfundets rättsuppfattning.

Enligt denna uppfattning har ingen rätt att döda eller skada en människa på grund av släktskap, kön eller annat skäl och lagens bokstav ska följa allmänna internationellt vedertagna rättsprinciper om likhet inför lagen samt respekt för individens rätt. När det gäller det aktuella fallet i Sverige så vill vi understryka tidigare uppfattning att vi på alla möjliga sätt kommer att bistå svenska myndigheter som officiellt begär hjälp i utredningen i detta eller andra fall.