Marita Ulvskogs tal Newroz 2000

Kära vänner, utan rötter växer ju inga träd mot himlen och för oss människor, så är det vårt språk, vår kultur som är våra rötter. Det är det som gör att vi står stadigt, att vi blir starka, att vi är trygga i oss själva, och vi därför också vågar vara öppna för alla andra människor, som kanske inte är exakta likadana som vi själva.

Jag tror som levt under en ordning, där ni inte kunnat använda ert språk, och vi som talar Svenska språket från början. Jag tror att vi har mycket gemensamt, därför att vårt språk, det Svenska språket är så litet. Vi är bara 8,9 miljoner människor på hela klotet som talar Svenska. Och jag tror att det gör det lätt för oss som har ett litet hemspråk att förstå längtan efter det kurdiska språket, längtan efter att kunna använda det fritt och också att kunna leva helt fritt i en egen kultur för att kunna vara öppen för allt det andra. Jag tog emot en uppvaktning från kurdiska Riksförbundet för några veckor sedan, som handlade just om sveriges radio sändningar på andra språk än svenska språket.

Det där är en lång historia som började innan jag blev kultur minister. Jag har talat med Sveriges Radio chef, och jag har också varit och besökt redaktionen på Sveriges Radio som sköter dem här sändningar, men jag kan inte bestämma över dem, jag kan bestämma över hur mycket pengar dem skall få, men jag kan inte bestämma exakt hur de skall använda sina pengar. Jag tror att budskapet har gått fram, inte bara till mig utan också till dem. Om det kurdiska språket är viktigt, att det kurdiska språket borde höras också i Sveriges Radio sändningar, men jag kan inte lova någon tid punkt, när detta sker, för det får jag inte bestämma om, men jag har fört budskapet vidare och jag har själv varit där och talat om det. Utan rötter, utan språk, utan kultur blir vi ju svaga som människor, och som samhällsmedborgare språket är så oerhört viktigt för oss, vi lär känna oss själva och vi lär känna andra, och vi ve4t också hur vi skall kunna göra oss hörda i ett samhälle där orden spelar så väldigt stor roll.

Det är därför det har varit viktigt för regeringen att stödja det kurdiska språket på olika sätt och den kurdiska kulturen. Och det kommer vi att fortsätta och göra. Jag själv har varit involverat i olika sammanhang. Och det kommer jag att fortsätta att vara så länge jag sitter i regeringen. Och jag tycker att det var härligt och komma hit ikväll. Jag kommer inte att kunna stanna särskild länge, men jag hoppas att ni får en kväll med inte så mycket ord för engångskull, inte så mycket språk, utan mycket dans, mycket musik, mycket värme till och med hetta, att ni får mycket gemenskap och många skratt, jag önskar er å regeringens vägnar en underbar och härlig nyårsfest.

Torsdagen 16 mars 2000 kl. 17.00 Adolf Fredriks Kyrka

Tal av Birger Schlaug, Språkrör för Miljöpartiet

Vad betyder en människan liv? Vad betyder det om man tar en människas liv? Men vilken rätt? Hur ser man på sig själv om man ger sig själv rätten att döda någon annan? Ser man på sig själv som Gud? Men vilken rätt bedriver man folkmord? Och med vilken rätt reagerar inte världen när folkmord begås?

I Stockholm har vi just haft en konferens om Förintelsen. Om en nazistisk, fascistisk utrotning av människor. Strålkastaren riktdes mot nazismens offer- men låt oss för den skull inte välja att bortse från det som sker i skuggorna där ljuset från stålkastaren inte når. För tolv år sedan. Men det känns som igår. För tolv år sedan förvandlades Halabja till en gaskammare. Människor kunde inte fly, det fanns inga skydd, det fanns ingen reträtt. I mitt hjärta kommer alltid den kurdiska staden - och de människor som drabbades - att finnas kvar. Och mina barn har fått veta. Och dom ska berätta för sina barn. Dom ska berätta om andra barn, långt härifrån, men ändå så nära, som mördades av den irakiska militären med kemiska vapen. Senapsgas. Nervgaser. Cyanidgas. Mycotorin. Förnedring och död förpackat i flaskor! I ett försök att utrota människor. Ett led i ett folkmord. Och omvärlden såg det. Men såg det ändå inte.

Omvärden reagerade inte. Inga ekonomiska intressen hotades ju, ingen tillförsel av olja hotades, inga banker eller börser drabbades i omvärlden. Jag var i Tyskland den dag jag första gången hörde talas om Halabja, såg på nyhetsprogram - jag tror det var CNN - och hörde att det var en kurdisk by som drabbats, med flera hundra offer. Men det var ingen by; det var en stad i samma storlek som Låt oss aldrig glömma Halabja. Ett brott mot både människor och miljö. Ett socialt brott, ett ekologiskt brott, ett ekonomiskt brott. Ett av de värsta brotten i den moderna historien. Vi ska aldrig glömma. Våra barn skall aldrig glömma. Och dom ska berätta för sina barn. Än idag ser vi följderna av de kemiska vapnen. Kemikalierna har skadat människors ögon, luftvägar och nervsystem. Många har blivit blinda. Många får cancer. Barn är illa drabbade - effekterna av de kemiska vapnen förs vidare till nästa generation och nästa generation och nästa generation. Hos människor, djur och växter. Det är så lätt att bara känna hat och förtvivlan. Jag vet det. Vreden kan fylla hela kroppen. Också på mig. Men det leder ingen vart, vi måste lära oss att hantera vrede och förtvivlan - det är lätt att i en kyrka säga att man bör förlåta, men det är inte lätt.

Det ä r inte lätt. För det handlar ju om mer an en enstaka massaker. Kurdistans historia är fylld med liknande händelser i det som inget annat namn har än: folkmord. Men genom att påminna, att tjata, att kräva mänskliga rättigheter, att manifestera kan vi försätta berg. Men vi kan också fundera över hur sanktioner slår mot de som är mest värnlösa - och hur FN skall kunna motverka detta. Människor behöver hjälp, läkemedel, sjukvårdsutrustning.

Antalet fall av hudcancer har femdubblats, antalet missfall har ökat och antalet barn som föds med skador är stort. Få saker i världen känns mer angelägna än att sätta strålkastaren på Halabja. För lidandet finns kvar. Men också: Både den svenska regeringen och EU måste sätta tryck på de regimer som förtrycker och som kränker kurdernas mänskliga rättigheter. Vi har inte råd med kemiska vapen. Vi har inte råd med massakrer. Vi har inte råd med diktaturer. Vi har inte råd med antipersonella minor. Vi har inte råd med folkmord.

Det enda vi har råd med är en värld där alla har lika rättigheter och har samma värde. En värld i ekologisk balans, med ekonomisk rättvisa och socialt ansvar. Oavsett om vi är födda i Sverige, i Kurdistan eller någon annanstans: Låt oss aldrig glömma Halabja!

NEWROZ 2000 24.3.00

Kurdiska riksförbundets vägnar hälsar jag Er alla hjärtligt välkomna till kurdiska nyåret Newroz. Kära gäster, Till skillnad de tidigare åren arrangerar vi årets Newroz fest tillsammans med ABF.

Detär en bra tecken till en mycket god samarbete inte minst i integration politiska aspekter. Vi har idag många viktiga gäster bland oss. Det är en stor ära för oss att vår kulturminister Marita Ulvskog är bland oss. Hennes närvaro i denna fest är mycket viktigt för oss kurder i Sverige. Det är viktigt därför att vi uppfattar detta som ett stark stöd till det kurdiska folkets rättmätiga kamp. Det är också viktigt därför att hon som kulturminister har huvudansvaret för Sveriges Radio och TV. Alla som finns i denna lokal och nära 30 000 kurder i hela Sverige är i högsta grad angelägna om radio sändningar på kurdiska på riks nivå.

Kurdiska riksförbundet har senaste 10 åren aktivt kämpat för en kurdisk radio sändningar på riks nivå. Vi har under dessa år uppvaktat radiochefer, ministrar och andra politiker. För några månader sedan träffade vi kulturminister som personligen skrev under vårt krav för kurdiska sändningar och lovade att följa utvecklingen noga i fortsättningen. Idag ringde jag personligen till radiochefen för invandrar redaktionerna Finn Norrberg för att fråga om den senaste nyheten när det gäller kurdiska sändningen. Han hänvisade återigen till de ekonomiska svårigheterna och anslagen från regeringen. Kurdiska riksförbundet kommer även i fortsättningen anstränga sig för kurdisk riks radio.

När vi nu har ministern här inför 3000 personer vill jag fråga Er alla, Vill Ni ha radio sändningar på kurdiska på riks nivå. i så fall kan Ni skrika högt vårt önskemål så att minister kan svara Er i sitt tal . Jag frågar vill ni ha riks radio ? Newroz betyder den nya dagen då man för 2700 år sedan besegrade de onda krafterna och befriade hela folket. Trots segern då kom de onda krafterna tillbaka för att ännu en gång förtrycka det kurdiska folket. I motsats till den gamla tiden har vi fått 4 mäktiga fienden i stället för en . Ni alla känner namnen på dessa nutidas onda krafter men jag vill påminna om er dess namn åter igen för att vi inte glömmer, det de har gjort gentemot det kurdiska folket. Så att vi i alla sammanhang kommer ihåg dess namn och deras onda och o mänskliga behandlingen av kurder.. Så att någon vacker dag liksom för 2700 år sedan kunna besegra dem än gång för alla. Det kurdiska folket kommer utan tvekan att besegra de onda krafterna Turkiet, Iran, Irak och Syrien.

Låt oss gör denna kampdag Newroz till ett löfte för en politisk och nationell enighet för alla kurder i alla delar av Kurdistan. Låt oss besvara fiendens planer att tvinga oss till en total kapitulation med ännu starkare kampvilja. Låt oss besvara fiendens onda planer genom att samla alla våra krafter för den slutliga befrielsen från förtrycket och visa för hela världen att det kurdiska folket kommer aldrig att kapitulera. Låt oss göra det nya århundrade till vänskap, fred och befrielsens århundrade för det kurdiska folekt. Med de orden vill jag tacka Er alla ännu en gång och önskar Er en riktig god Newroz fest. Tack för ordet

Uppsala är en vacker stad, omgiven av Upplandsslätten. Kurder från olika kurdiska landskap och länder har kommit till Uppsala. Kurderna i Uppsala vill låta sig omfamnas av tryggheten och leva i frid på den lugnande Upplandsslätten. Detta gäller for kurder som av olika skäl tvingats bryta upp ur sina hemmiljöer for att söka sig till en bättre och tryggare framtid. Detta gäller för kurder som finner att dagen och morgondagen inte är gårdagen lik, därför att dessa nya kurd- svenskar med andra vanor och kulturer påverkar och berikar samhället. Därför vill vi skapa förståelse for den kurdiska kulturen och med insikten att ett mångkulturellt Sverige är något positivt, där vi måste lära oss att ta tillvara resurserna från andra kulturer och använda oss av dem.

1967- 1970 Några kurdiska studenter från södra Kurdistan utvisades efter fängelsestraff från Turkiet, Sverige tog emot dem. De fortsatte med sina studier i Uppsala. Två år senare kom några kurder från norra Kurdistan och sökte asyl i Uppsala.

1971-1975 Militärkuppen i Turkiet. 1971.03.12, Fredsavtalet i Irak bröts. Många kurder kom till Uppsala.

1976- 1980 Militärkupp i Turkiet. 1980.09.12, Massmordet mot kurder i Maras provinsen. Gerillakriget i Södra Kurdistan, revolt mot shahen i Iran. Hårdnade klimat for kurder i Syrien, hundratals kurder kom och sökte asyl, familjeanknytning.

1981-1985 Under militärjuntan i Turkiet flydde kurdiska oppositionen till grannländerna i Syrien och Irak. Kriget mellan Iran och Irak och krigföring mot kurder i båda länderna. Kriget i Libanon orsakade att hundratal kurder sökte asyl i Sverige, många bosatte sig i Uppsala.

1986- 1990 Svåra forhållanden i Turkiet, gasattacker i Halabja 1988.03.16. Massaker i södra Kurdistan, massflykt av irakiska kurder till Turkiet, forändringar i …ststaterna, gerillakriget i norra Kurdistan. Tusentals kurder sökte asyl i Sverige, många av dem bosatte sig i Uppsala. 1991-1995 Kuwaitkrisen. Kriget i södra Kurdistan massflykt från norra Kurdistan. Kurder fortsatte komma till Uppsala från olika hemländer, familjeanknytning.

1996- Fortsatt invandring av kurder till Uppsala, mest från norra och södra Kurdistan, samt familjeåterförening. Invandring till Uppsala fortsätter. . . Kurder som kom till Uppsala har tagits väl emot av myndigheterna genom tvåspråkiga tjänstemän, tolkar, modersmålslärare och annan personal inom socialsektorn. Genom hjälp till självhjälp hjälpte Uppsalaboende kurder varandra. Enligt en del uppskattningar bor mellan 4500- 5000 kurder i Uppsala. Uppsala är en av de största bosättningarna av kurder i Sverige.

TVÅ DAGARS UTBILDNING FÖR ARBETSGRUPPERNA INOM PROJEKTET "Generationskonflikt"

Den 29-30 april hade projektet "generationskonflikt" sitt 4. utbildning dagar i Nynäs Kursgård i Nynäshamn.

30 personer bestående av ungdomar, kvinnor och föreningsfolk från 8 av våra lokala föreningar var på plats under två dagar och diskuterade olika frågor. Keya Izol, Gulan Avci, Mariana Buzaglo, Osman Aytar och Jafar Hassanpour och Devrim Nujen var föreläsare. Olika arbetsgrupper redogjorde sina verksamheter kring projektet där man framförde sina synpunkter om projektets gång. Kommande perioden med bl a en sommarläger för arbetsgruppen och andra intresserade diskuterades under dessa två dagar.

Tel: 08-6446622

Fax: 08-6502120

Berbang Box 5013, 131 05 Nacka

berbang@kurdiskarf.org

Ansvarig utgivare

Keya izol

Layout

F. Marsil