Denna rapport presenteras till EU toppmätet i Helsingfors december 1999

När EUs toppmäte samlas i Helsingfors kommer Turkiets medlemskap till EU att tas upp. Prognoserna inför toppmötet tyder på en förmildrande attityd gentemot Turkiet av en del europeiska länder. Sveriges utrikesminister Anna Lindhs synpunkter om Turkiet har stätts av en del EU länder, medan flertalet av andra länder som tidigare hade en hårdare attityd mot Turkiet, verkar att ha ändrat sin hårda linje.

Vi stödjer Anna Lindhs och Sveriges inställning i frågan och uppmanar ävriga EU länderna att ansluta sig till det svenska färslaget. Nämligen att Turkiet erkänner den kurdiska frågan och kurdernas existens samt tar steget att upprätta en dialog med kurdiska politiska representanter. Vidare måste Turkiet på allvar sluta med kränkning av de mänskliga rättigheterna inom landet. Turkiet har tidigare vid olika internationella sammanhang färbundit sig att fullfölja sina åtaganden när det gäller den kurdiska frågan och respekt för de mänskliga rättigheterna, men sedan har inte uppfyllt dessa.

Turkiet har samma tendens som förut att inte följa de internationella avtal och konventioner. Därför är det oerhört angeläget att Turkiet färstår allvaret med EU´s krav och rättar sig efter dessa. Starka påtryckningar på Turkiet är enda vägen för att åstadkomma någon vettig ändring i dess politik. När Turkiet respekterar de demokratiska värderingar som övriga europeiska länder kan det antas som kandidatland till EU.

Kurdiska riksföärbundetsönskemål och krav är fäljande:

* Grundlagen som även av sina egna betraktas som militäriskt och odemokratiskt bär med en folkomröstning ändras. Den kurdiska folkets existens som folkgrupp och dess språklige och kulturella rättigheter garanteras i den nya grundlagen. Det kurdiska språket får en likvärdig status som turkiskan.

* Staten bör ansvara fär strukturella ändringar inom utbildningsväsendet samt för utvecklandet av det kurdiska språket

* Ändring av lagen för politiska partier bär ske och att kurder garanteras bli representerade inom det politiska livet. Färbud mot bildande av kurdiska partier tas bort.

* Allmän amnesti som omfattar alla politiska fångar bär omedelbar träda i kraft.

* Yttrandefriheten som dagligen kränks i Turkiet bär med lag garanteras i Grundlagen. Att ha åsikter skall inte färanleda till gripande eller annat straff.

* Den officiella systemet med byvakter och undantagslagar i kurdiska provinser avskaffas med omedelbar verkan.

* Alla kurder som har under inbördeskriget färlorat sina byar och egendom garanteras en skadestånd som täcker dess ekonomiska ock psykiska färlust och dess återkomst till sina byar garanteras med hjälp av en internationell övervakning.

* EU bär spela en avgärande roll fär uppbyggandet av kurdiska delen av Turkiet.

* En bred diskussion om den kurdiska frågan inom Turkiet bär startas så att både kurder och turkar kan bilda en uppfattning om problematiken.

* En allmän folkomrästning om den kurdiska frågan färbereds inom en bestämd tid.

KURDISKA RIKSFÖRBUNDET 1999-09-30

Kan vi acceptera självständiga tjejer?

Paneldebatt (Keya-Gulan-Ruken-Zelal-Sukri-Abit )

Ungdomsfestivalen den 30 maj 1999 Rålamshovsparken

Gulan: Vi får inte skylla på våra föräldrar för att som sagt de har inte samma kunskaper som vi har, det vi bara måste göra, det är att som jag sa tidigare vi måste lära våra föräldrar de har kommit hit i medelåldern och de vet inte vad som försiggår ute, det jag gör ute det skulle jag inte göra framför mina föräldrar, mina föräldrar, det är mina föräldrar, det är dom som har fått mig att komma till den här världen, så jag menar, det jag säger det jag gör med mina vänner det gör jag inte framför mina föräldrar, för att jag tycker att föräldrar skall respekteras tack.

Sukri : Jag tycker det är konstigt, det är svar på Gulans, ska jag vara två personer då, för det första så tycker jag att det är falskt för då är jag en Roken med min mamma och pappa och en Roken med mina vänner för då lurar jag mina föräldrar att tro att jag är prektig kanske och så här ordentlig och så när jag är med mina vänner är jag en annan, jag tycker då det är sånt vi skall jobba emot jag vill ju vara mig själv alltid med mina föräldrar med mina vänner och på arbetsplatsen jag förstår inte liksom som en kurdisk tjej varför jag skall vara en person där en person där, det är ju då jag får psykiska problem jag tycker det är jätte konstigt. För mig personligen handlar det inte om dubbelmoral eller två personligheter det handlar om respekt för ens föräldrar du kan gärna göra vad du vill ute, men du behöver inte göra det framför dina föräldrar du kan däremot berätta för dom vad du har gjort, jag röker men jag röker inte framför mina föräldrar om du förstår vilket exempel det är jag röker men jag röker inte framför min farsa, det skulle jag aldrig kunna göra så det handlar inte om dubbelmoral det handlar om respekt. Alla vill få ordet Gulan får ordet som försvarstal.

Roken :Det här går snabbt jag måste få försvar mig själv eftersom jag har svarat på ett konstigt sett tycker Roken. Roken världen är inte rättvis den är orättvis kom ihåg det, jag vet inte, det du gör ute, ja menar jag umgås inte med dig sitter du och gör precis samma sak framför dina föräldrar, det verkar vara det svar som jag och publiken uppfattar jag vet inte hur det är med publiken, men jag uppfattar det så. Jag förstår inte vad du gör ute som är så häpnadsväckande, ovanligt, jag förstår inte jag är alltid

Gulan :Jag är alltid Gulan . Jag skall begränsa mig det är bra, det jag försöker få sagt här är, det handlar inte bara om det du gör ute, du måste kunna veta det spelar ingen roll om du är svensk ungdom, det visa svenska familjer som har det lika strikt som kurdiska familjer, det spelar ingen roll vad du gör ute du måste kunna ha en annan dialog med dina föräldrar med dina äldre än vad du har med dina vänner, vilka föräldrar vill sjunka ned till sina barns nivåer, det finns inga föräldrar tror jag, jag menar man har självklart dialoger med sina föräldrar men jag anser att dialog det är att sitta och och skämta eller det beror på vilket sett man skämtar, jag har väldigt svårt att förklara mig själv men det där sitter i varje människa.

Zelal :Jag tror att vi tre inte egentligen är så långt ifrån varandra som vi låter jag tror att vi tycker samma sak egentligen jag menar jag förstår dig visa saker gör man kanske inte självklart jag håller med dig jag förstår Roken också, men vi är nånting mittemellan allihopa det är bara så och det jag menar med att vi måste vara såna som vi är framför våra föräldrar som vi är ute det är att vi inte skall vara en skillnad mellan 1-10 alltså om vi är en 7, 8 ute så är vi 6 inne, det är ingen fara, det finns ju jätte mycket saker som människor ute som man inte gör inne de visar sina föräldrar en helt annan åsikt om det är så här att vi inte skall våga vara den vi är hemma så lägger vi bara locket över allt och låter det fortsätta och det så vi låter allting fortsätta, då kommer vi aldrig utvecklas eller gå vidare och det är det vi vill göra.

Dilan: jag vill bara fråga en sak vad tror ni att visa föräldrar har ett behov av att prata skit om andra tjejer eller killar liksom att de säger att den här tjejen är si eller så, du får inte vara med den för du kan få en rykte och så förbjuder de den här tjejen att vara med tjejen hon har ett dåligt rykte, du kan också få det, eller att de säger hörde du, såg du, hon var ute hon rökte hon drack hon var med sina killkompisar, vad beror det på ? Varför tror ni att de måste kommentera allt det man gör ?

Zelal: Jag tror att det är för att vi är så rädda, vad omgivningen skall tycka, man vet ju vad alla andra tycker om den här tjejen och man vill inte att någon annan skall tycka samma sak om ens egen dotter, just därför tror jag att man förbjuder att ens dotter umgås med den här tjejen. Zelal

Keya : Finns det bra tjejer och dåliga tjejer ?

Abit: Det handlar inte speciellt om kurdiska när det handlar om rykte, det handlar inte bara om kurdiska familjer utan det gäller även svenska familjer och det tanken utgår från att skydda sina barn så är det som förälder, man är orolig, det kommer mycket från orolighet, som kanske gör att man är extra känslig och man reagerar mer och då kan barnen uppleva det som kontroll och den kontrollen på gott och ont kan upplevas som orättvis och det tror jag mycket handlar om att man vill skydda barnen men den här ryktet, en annan sak är det informella nätverket d.v.s. släkt, vänner och grannar, man lyssnar mycket mer på denna nätverk eftersom vi inte har psykologer i Kurdistan vi har inte socialarbetare det jag menar man blir extra lyhörda på nätverket och ibland kan det ses som skvaller eftersom gruppen sinsemellan diskuterar frågorna då blir det så att det uppfattas som rykte.

Keya: Ibland när man lyssnar på vuxna inom det kurdiska gruppen så hör man att de inte vill ta ungdomarna på allvar den här försöket alltså nu sitter många föräldrar och ungdomar och pratar är det bra att ni kommer till tals ?

Sukri: Självklart är det bra att vi har paneler och att ungdomar och föräldrar har kommit hit för att lyssna inget blir bättre om man inte gör något åt saken, det är ju så här man kan utvecklas, om ungdomar får prata i det här fallet tjejer får prata ut de kanske inte vill eller vågar säga det hemma så här har de chansen att berätta för deras föräldrar och föräldrarnas kompisar vad de tycker.

Zelal : Jag tycker att det är jätte bra att ni ordnar sånt här det hjälper verkligen vårt samhälle och speciellt oss kurder att fortsätta att utvecklas, men en sak som jag tycker är väldigt synd är att vi är så väldigt få här i kväll, varför når vi inte alla människor och dom som säkert förmodligen är här de är såna som kanske är lätt sinande att kanske vågar ta konflikter och kanske har lite självständigare döttrar eller söner, men var de andra som vi inte når ut till det är de vi måste nå. För vi borde egentligen vara minst hundra stycken idag vi är bara ett tretio tal. Den goda nyheten kommer att spriddas ut så nästa gång vi ordnar nått sånt här kommer tusen ungdomar hoppas jag.

Abit : Jag vill tilläga lite jag tror att det är oerhört viktigt att vi som är föräldrar och vuxna och vi som engagerar oss i olika sociala frågor i olika sammanhang, vi måste förstärka ungdomarnas identitet, kurdiska ungdomar är i mer behov än någonsin att ha en stark identitet, jag menar att i överhuvudtaget så har ungdomar det svårt, men kurdiska ungdomar har det svårare med tanke på att andra ungdomar har sina länder sina städer sina ambassader, man ordnar t.ex. många identitetsförstärkande, kulturella aktiviteter även sociologiska undersökningar o.s.v just för att förstärka i en identitet ett språk som de själva kan vara stolta över och där har vi inte tyvärr, och där har vi inte som grupp, vi är som grupp förtryckta, i för sig så har vi en stark identitet, men vi måste själva kämpa och hjälpa våra ungdomar att komma fram, framför allt i våra organisationer vi får släppa fram dem att de får ha såna positioner att de får hjälpa sina ungdomskamrater och att de själva får ärva den kurdiska frågan, vi skall lämna ansvaret till dem.

Gulan : Kurdisk identitet det är när du vet var du kommer ifrån dina rötter dit ursprung det tror jag är en identitet när du vet att du är kurd du behöver inte möjligtvist kunna prata flytande kurdiska, jag erkänner jag kan inte prata flytande kurdiska men så länge du har kurdheten i hjärnan och i hjärtat så har du din identitet.

Roken : Jag håller med Gulan jag tycker att det är upp till varje person att jag behöver inte kunna flytande kurdiska eller så utan det räcker med att jag kan känna att det liksom finns nånting inom mig som är kurdiskt. Zelal : Jag tänker så här att hon som frågade ändå inte får sitt svar för vad har vi egentligen för vad har vi för identitet vad har vi för traditioner som vi kan visa upp, visst vi har Newroz vi har visa saker som vi firar men ändå så har vi inte en så stark identitet visst vi kan känna att vi är kurder i hjärnan och i hjärtat men hur skall vi kunna gå ut och förklara såhär och såhär gör vi för att det finns nog ingen sett att förklara sin identitet på.

Keya : Zelal vill säga en sak och lägger till att det följande kanske kommer att trampa väldigt många på tårna men lägger till att hon inte menar något illa. Då vi hade den här konferansen i mars, 90 % av alla som var där var män och alla kvinnor som var där fick rösterna mycket lägre än vad männen fick i genom snitt, det är inte det som spelar någon roll utan det jag undrar vi som jobbar i riksförbundet vi samlas där för att bilda vårt land vi vill få kurdistan, men vi kommer aldrig att kunna få det ifall vi har med oss våra kvinnor. Det är femtio procent utav befolkningen, det är det jag vill att ni skall tänka på. Det är riktigt som du säger och jag hoppas att de engagerar sig mer och mer, framför allt unga tjejer som engagerar sig som Abit nämnde att vi inte har så många här, det är en vanlig krets , men vi måste ju sprida det här så att dem skall säga att de vill ta över ansvaret, det här är en, vi måste byta skifta den här generationen.

Våra första generation är 40- 50 år nu och de kom från mycket svåra förhållanden de har inte anpassat sig till Sverige det finns massor med svårigheter. Den andra generationen som är ni, ni kan språket ni känner det här systemet ni borde vara beredda till att ta ansvaret men det verkar inte vara så. Det är få ungdomar som är engagerade det är få kvinnor som är engagerade i föreningslivet.

Sukri : Det är få ungdomar som är engagerade i föreningslivet men lämna plats så kommer det mera, lämna plats till föreningslivet.

Keya : De som applåderar är beredda att lämna ansvaret till er det tror jag. Sukri : Inte bara lämna plats de måste hjälpa till också.

Roken.: Jag tycker att det handlar mycket om makt också om inte männen vill lämna ifrån sig den makten som dom har faktiskt i både i samhället och i hemmet liksom att det är mycket det och att det inte bara hänger på oss ungdomar eller tjejer, det är ju liksom både och, ni kan ju inte bara lägga ansvaret på oss. Att ta makten det handlar om demokrati - frågor det är också hur mycket man är delaktig i processen, man måste liksom försöka någonstans och det finns alla kanaler när det gäller att försöka ta makten som ungdom, då skall man vara föreningsmedlem, sektionsmedlem, sen skall man till kongressen man skall yttra sig man skall ha ideer och därefter om man är duktig så kommer man och blir nominerad till poster. Den här processen måste vi ha, vi kan inte ha prioriteringar för vissa kategorier i samhället där det gäller demokrati - frågor.

Keya : Okej, nya frågor vi har en fråga Rezan..

Rezan : Ni säger att kurdiska ungdomar skall släppas fram, men jag personligen tror inte att kurdiska ungdomar är mogna till att ta ställning till såna frågor som Riksförbundet har att ordna med, jag tror inte att ni är mogna inte andra generationens kurdiska ungdomar, kanske de som kommer efter oss är mogna men inte vi det var bara det jag ville säga.

Zelal : Varför tror du inte det?

Rezan : Varför jag inte tror det? Som du sa vi har två kulturer att tänka på vi kan inte tänka på en tredje sak det är för stort för oss att tänka på Riksförbundet.

Keya : Okej Rezan menar att kurdiska ungdomar inte är förberedda att ta ansvaret stämmer det? Sukri : Om våra föräldrar kan ta ansvaret att jobba nu idag i Riksförbundet varför skall inte vi kunna göra det? Vi är mera utvecklade i samhället vi kan mera vi är mera kunniga, varför skall våra barn kunna göra det och inte vi?

Rezan : Sukri som jag sa våra föräldrar vet hur en kurd tänker.

Sukri : Det vet jag också.

Rezan : Men du vet inte till hundra procent, vi har fastnat mellan två kulturer det är svårt för en kurdisk ungdom att kunna ta ställning till såna frågor som Riksförbundet har ansvar för, det är svårt för oss.

Sukri : Man kan lära sig. Rezan : Man kan lära sig men det kommer med tiden det är därför vi inte är mogna men våra barn kanske blir det när de kommer i våran ålder men vi är inte mogna.

Keya : Jag skall berätta en kort sak, jag var på Sverige finska förbundets årskongress i Västerås och det var jätte pampig kongress med över femhundra deltagare, ministrar, riksdagsledamöter och jag upptäckte att bara män och kvinnor de var över 40 50 60 år och det berodde på att Finland Svenskarna organiserade sig för fyrtio år sen, jag tror att det var då de hade fyrtio års jubileum, och det fanns inga ungdomar jag undrade, det fanns bara tre ungdomar och de kom och skulle hjälpa mig för att översätta finska till svenska jag frågade varför det inte fanns ungdomar de sa att våra män och kvinnor som sitter i denna sal inte ville släppa makten, och det stämde men om vi jämför finska gruppen och andra grupper med den kurdiska gruppen så är vi mycket mera framgångsrika, i den här salen sitter ungefär hälften ungdomar och hälften vuxna och det är inte många Riksförbund som har den inställningen, det finns bara äldre människor som sitter där men nu har vi många ungdomar som är mycket intresserade av det här jobbet.

Abit : Jag vill bara tillägga, jag tycker när det gäller kurdiska ungdomar eller kurder överhuvudtaget, innan den här debatten var det ytterligare en annan debatt om EU, det tror jag Yvonne tog upp, hon sa att kurder är mycket engagerade i det svenska samhället, om vi tittar på före valet i år så var det 57 kurdiska kandidater för olika partier det var från miljöpartiet till folkpartiet, i alla partier fanns det kurdiska kandidater och det var till och med drygt hälften, jag har kollat speciellt på det ungdomar och det var mycket glädjande, vad jag försöker att säga ni ungdomar ni kan, jag menar Nalin Baksi hon kom när hon var tio år till Sverige och hon blev riksdagskvinna, och det är jag stolt över att vad jag menar är att man inte skall ge upp. Jag förstår vad du menar men å andra sidan tror jag att ni kan. Man skall tro på sig själv, det har ni visat att ni kan för att det var en ung tjej i Norrbotten hon blev kändis där för sin djärva politiska ideer, mycket duktig kurdisk ungdom, det glädjer mig verkligen då blir jag optimistisk inför framtiden.

Keya : Okej Roken.

Roken.: Jag tycker inte alls att det stämmer, jag tycker visst vi kan ta ansvar det handlar kanske mer om vad vuxna inte tror om oss, vuxna tror inte att vi kan ta deras ansvar, men det kan vi visst det. Det handlar ju om hur vi ser på oss själva, det handlar om självständighet. Jag tror inte på att man blir politiskt aktiv när man är 45 år. Det tror jag inte på, jag tror att det börjar i ungdomen.

Keya : Tack, Omar hade en fråga.

Omar: Det som sades tidigare om ungdomens mognad eller icke mognad, för det första jag är själv immigrationsforskare jag vet vad migrationsprocessen går ut på, och vad som sker för det första immigranter inte nödvändigtvis vet vad deras kultur är så dina föräldrar vet inte till hundra procent vad kurdhet är, inte alla i alla fall vad som händer i en migrationssituation är att de utvecklar ett mycket nostalgiskt innebörd av sin egen kulturella identitet och vill påtvinga denna identitet som de tror att de har för att behålla makten inom familjen och hävda att det är kurdisk kultur, det är inte nödvändigtvis så det är det ena. Det andra är att som ungdom så kan du mycket lätt skaffa dig information om vad den kurdiska identiteten är, genom att läsa i, rota i frågor osv, osv. Den andra vad gäller i en migrationssituation är att det är sant att mycket möjligt när man är ung, att man inte är tillräckligt erfaren men det betyder inte att man inte kan ta ansvar, att man inte är mogen eller att man inte kan vara självständig. Utan det är fråga om erfarenhet, en ungdom kan vara mycket mer mogen än sina föräldrar många gånger, så det är inte nödvändigtvis så, jag tycker att du har fel där när du säger att våra föräldrar vet bäst osv, det kan vara precis det motsatta.

Azad: Jag tycker att man pratar mycket om den svenska ungdomens frihet men, mår dom mycket bättre än vad vi gör? För att de kanske känner saknandet av föräldrar som bryr sig om dem, de får gå ut och vara ute till fem sex till morgonen, men vad hände sedan? Det är ju ingen som bryr sig om vad de gör, jag är glad att mina föräldrar undrar över vad det är jag gör ute, hur mår jag egentligen, för det är inte frihet att de inte bryr sig och att du får göra vad du vill, du har ju inte frihet av saknaden utav att du behöver föräldrar som bryr sig.

Roken: Jag tycker inte att det handlar om att få gå ut eller vara ute sent på nätterna, jag tycker att det osynliggör själva förtrycket som finns, jag tycker inte man skall diskutera eller att diskussionen skall handla om kurdiska tjejer skall få vara ute till fyra på morgonen, jag tycker att det osynliggör det förtryck som finns, jag tycker inte att det handlar om det. Fast jag jämför mig ju inte så, jag vill att mina föräldrar skall respektera mig som jag respekterar dem liksom, jag tycker inte att det är mycket begärt det är sånt som jag begär av vilken människa som helst, det handlar om maktrelationer och liksom förtryck, jag tycker att det handlar om en djupare analys än att bara gå ut eller om man skall ha korta klänningar och ytliga saker, egentligen är det djupare saker som det grundar sig i, det kanske är svårt för en tjej att säga det, att det uttrycker sig om att hon är ute och ingenting annat.

Zelal : Jag vill säga att jag vet inte om det är den svenska modellen av frihet som det är vi försöker att uppnå, vi kanske bara vill uppnå den egen slags frihet som vi har skapat, en sorts frihet som är frihet för just oss, men som kanske inte bara behöver betyda frihet för någon annan. Frihet och självständighet kan definieras på så många olika sätt, vi kanske kan vara självständiga på ett sådant sätt som en annan kultur inte kan vara, och en annan kultur kanske kan vara självständiga på ett sådant sätt som vi inte kan vara. Så frihet och självständighet kan definieras på så många olika sätt.

Keya : Jag har en fråga, hade ni som sitter i debatten idag några begränsningar som ni inte sa på grund av föräldrarna på grund av de vuxna eller kompisarna, finns det fortfarande några begränsningar som ni inte sa?

Roken: Nej, jag har inga begränsningar jag kan svara på tal utan att kunna hålla tillbaks.

Zelal: Jag känner i alla fall inte att jag hade fått det, men jag känner att jag i alla fall inte har fått en fråga som jag inte kunnat besvara så att jag skall kunna känna mig begränsad.

Keya: Okej det var bara provocerande.

Gulan: Jag anmälde mig i den här panelen, så om jag visste att jag inte skulle kunna besvara på några frågor så hade jag nog suttit nere vid publiken.

Keya: Det var en fråga från publiken.

Seyran: Hela tiden pratar ni om att kunna gå ut, är det bara den här frågan ni har, vi alla vet kurdiska tjejer har många problem, t.ex. att de blir bortgifta istället för att låta dem utbilda sig, det finns andra problem varför inte diskutera om det.

Keya: Vill ni bara gå ut eller?

Gulan: Alltså det här med att gå ut det är inte allting, men det är där det börjar, det är de problemen som utmärker sig, när man hör att nån tjej har rymt hemifrån då är det första man får höra också, det var för att hon var ute till 5 på morgonen, så självklart det kommer vara huvudpunkten här idag, men jag anser inte att det bara är det som skall tas upp här, utbildning självklart är det väldigt viktigt, det är inte bara viktigt för tjejer att studera till högre studier det är även viktigt för killar också, så, jag förstår inte.

Keya: Hon vill säga så här Gulan om vi kan ändra frågan och säga kan dina föräldrar tvinga dig till ett giftermål? Frågan är till alla.

Zelal: Är det konsekvensen vi skall svara på frågan, nej självklart, men, det har ju gått massor med debatter om att unga tjejer väljer att gifta sig tidigt nu, 16,17 åringar som har börjat gifta sig, och varför? Jag tror att det är den frågan Seyran vill att vi skall prata om, varför väljer dom att gifta sig så tidigt istället för att fortsätta utbilda sig.

Keya: Varför tror du. Varför, för att jag tror att de har en tryck hemma som de inte klarar av och så kanske de är förälskade eller kära i en man och de tänker vidare så här, med honom är jag mer jämställdhet, jag kanske kan uttrycka mig mer eller så vidare.

Keya: Det är intressant Roken du hade nån kommentar.

Roken: A jag tror också att man kanske väljer giftermål därför att man får en lite större frihet i just det förhållandet än den man får hemma.

Keya: Sukri vill du säga något, det är ingen som pratar om killar det är bara tjejer idag Sukri: Nej jag är mobbad här, ingen vill fråga mig nåt.

Keya: Hur upplever du som en kille den här debatten, du har väl också visa svårigheter i familjen, att vara kille menar jag. Nej. Sukri

Keya: Du är ungdom och kille, någon måste prata om det också.

Sukri: Det kan du ge dig på, att jag är ungdom och kille, men jag ser ingen svårigheter, om jag vill göra nånting så frågar jag ju självklart mina föräldrar antingen säger de ja eller nej, sedan beroende på vad svaret blir tänker jag på varför de svarat så, och det är väl samma sak med mina syskon också, min familj, jag kan inte säga att typ att det är som Fatimas familj, Jag tycker att vi har jätte öppen familj där man med begränsningar kan göra vad som helst.

Keya: Okej tycker ni vi skall fortsätta med med det här. Ja.Publiken

Dilan: Jag har bara en kommentar, det är det här med att man väljer att gifta sig väldigt tidigt, jag tror att det beror på om man är tillsammans med, eller att två kurdiska ungdomar är tillsammans med varandra så om det kommer ut, så tror jag att många börjar prata skit om den här tjejen, hon är si och så hon går ut med hans son och så där, och då tror jag att man väljer att gifta sig tidigt för att kunna få slut på allt skitsnack, jag tror att det beror på det också. Keya: Stämmer det.

Zelal : Ja jag håller med om det att de väljer det. Keya : Vi har sådär utifrån att många har samma observation att kurdiska tjejer och killar, när dom vill träffa motparten alltså den motsatta könen då väljer de inte kurder, utan de väljer andra för att, för att inte bli märkta, stämmer det.

Zelal: Nej det vet jag, jag kan inte hålla med om det, jo men visst så är det med alla kulturer, vi kan titta på chilenarna hur många av dem är inte tillsammans med nån från någon annat land och jag tror att det är en sån blandning vi har i världen och jag tror att den är rätt så positiv, för att vi människor skall fortsätta att utvecklas alla skall vara en och samma att vi skall vara separata utan att vi världen ska uppnå fred och allt det här för att alla skall vara mångkulturella på ett riktigt sett istället för att vara mångkulturellt inom sig själv.

Sukri: Alltså det behöver inte vara min åsikt men det här är ren fakta när man söker motparten så beror det på vilket syfte man har, vem man skall träffa om det är en kurdisk eller nån annan invandrargrupp, det är syftet som gäller vem man skall träffa just vid tillfället.

Keya: Okej nu har vi en fråga från eller kommentar.

Medya: Jag tror så här attkurdiska kvinnor blir mer och mer märkta om de tillsammans med andra killar än kurder, alltså de ses som dåliga tjejer om de går till en chilenare, araber eller svenskar och föräldrarna accepterar absolut inte, som mina föräldrar säger att antingen är det en kurd eller så är det ingen, så flickorna blir mer märkta om de går till en från en annan nationalitet.

Keya: Medya tog upp en viktig fråga, den här tendensen finns den stämmerdet?

Zelal: Ja det tror jag för att jag tror att föräldrarna är så rädda för att om vi träffar en man eller kvinna från nån annan kultur så är de så rädda att vår kultur inte skall finnas kvar, att de kanske tror att du skall bli mer uppsplittrat, kanske, att de inte kommer att ha samma gemensamma intressen samma sorts kultur.

Keya : Samtidigt vet vi att kurder de vuxna, det finns de som är gifta med turkar, med araber, med iranier och även andra nationaliteter, men det är ingen som har ifrågasatt varför man har gift sig med en turk, alltså jag menar inne i hemlandet inte i Sverige, är det inte dubbelmoral det där.

Gulan: Jo men då tror jag att vi är på vår, alltså när vi är i Kurdistan då är vi på vår mark då känner de sig säkrare, och sen så tror jag så här väljer vi en från mellanöstern så är det mindre problem än om vi väljer en svart kille, då tror jag att vi skapar mer problem, för det är så skilda vägar. Jag vill bara kommentera det här med varför föräldrarna inte accepterar en annan nationalitet, det är, jag tror nog att det är mycket, vad skall man säga, historia, poltik som står bakom det att, man är rädd att vi kurder, vi är inte självständiga, vi har ingen självständig stat och om man, det här gäller nog både för killar och tjejer om man gifter sig med en från någon annan nationalitet, då är man rädda att barnen missbrukar kurdiskan, inte lär vidare det kurdiska språket de kurdiska traditionerna till barnbarnen, sen även att när man väl får barnbarn, det här med att kunna kommunicera med sina barn, för att man vet inte vilket språk barnet kommer att lära sig, det behöver inte vara kurdiska, det kan vara det andra språket, jag tror att det är mycket såna aspekter som spelar roll, till varför kurdiska föräldrar vill att man skall hålla sig till sin egen ras, tack.

Keya : Abit blandäktenskap är det nånting som vi kommer att se i framtiden i Sverige?

Abit: Jag är inte någon äktenskapsexpert, men jag tror att den här frågan är väldigt svår, jag tycker att föräldrar har hanterat detta väldigt olika visa har accepterat t.ex. att dottern eller sonen gifter sig med nån annan, men visa har, man har alltid den här drömmen nånstans, som invandrarförälder tror jag att man har drömmen om att återvända tillbaka någon gång, och den här känslan tror jag att man försöker förmedla till barnen också, det är den ena, det andra tror jag är rädsla, det här med att skilsmässa, helt enkelt man känner sig tryggare med sitt eget, men jag lägger inte någon värdering om det är rätt eller fel, jag tror att mycket kommer från just trygghetskänslan, och den frågan tycker jag att man, försöker upplysa föräldrar, det kan man hantera olika.

Keya: Nu har vi tre frågor.

Roken: Jag tycker att det är viktig att man kanske säger att om en tjej eller kille skulle gifta sig med en svensk eller nått så behöver det inte betyda att en person överger sin kurdiska, kamp eller liksom, jag menar skulle jag gifta mig med någon från någon annan kultur så behöver det inte betyda att jag att jag struntar i kurdiska rättigheter eller att jag inte bryr mig om eller kämpar för den kurdiska rättigheter, det finns ju ingen likhetstecken, jag menar jag tycker att det är lika viktigt fortfarande, det finns ju ingenting som säger att jag liksom blir mindre intresserad eller att mina barn inte ska vara intresserade eller lära sig kurdiska, jag tycker det är, eller det behöver inte betyda, men vi vet ju att det finns många kurder som bara kan turkiska, och som är vuxna, jag tycker det är konstigt, alltså det behöver inte betyda det.

Keya: Medya har en fråga. Medya: Jag tror att anledningen till att föräldrarna är så emot att kurdiska flickor går ut och träffar andra killar, är för att de är så mycket skit snack, så mycket skitsnack bland folk, de vuxna förstår verkligen inte hur svårt det är att vara en kurdisk flicka och ungdom samtidigt, jag menar när våra föräldrar var i våra länder, i Kurdistan då, så träffar dom bara kurder, det fanns inga andra människor att träffa, här träffar vi svenskar, latinamerikaner, afrikaner, massa olika människor, vi har massa olika att välja bland och det blir så mycket skitsnack bland folk, speciellt kurdiska killar har det mycket lättare, mycket mer frihet, när en kurdisk kille går och gifter sig med en marockan, då är det ingen problem, han är jätte duktig, han får en flicka in ibland kurderna, men när en kurdisk tjej skall gå och gifta sig med en svart kille då är hon ut stöt, det tycker jag är väldigt dåligt.

Gulan: Får jag säga en sak, en snabb sak, det här med att kurdiska tjejer inte får gifta sig med en annan människa som inte har samma nationalitet som en själv, det existerar inte bara hos kurder, det finns även hos svenskar, jag kan ta ett exempel, en av mina barndoms vänner, hennes föräldrar älskade mig, men den dagen hon gick och blev tillsammans med en färgad kille så blev hon utslängd hemifrån, så jag menar det här existerar inte bara hos kurder, det får vi inte glömma.

Sukri: Det här med att kurdiska ungdomar skall gifta sig med utländska ungdomar och sånt där, det är inte bara tjejer det gäller killar också, jag vet inte men man kan inte generalisera det här, det gäller killar också.

Medya: Men det blir inte lika mycket skitsnack.

Sukri: Det blir skitsnack när det gäller killar också, det skulle bli skitsnack om jag skulle gå och gifta mig med en somalier. Abit: Kärleken har inga gränser.

Sukri: Men skitsnacken finns överallt. Keya: Vi skall avrunda nu snart, men innan får Nalin ordet.

Nalin: Det här med språket är viktigt, det finns många föräldrar här inne som pratar turkiska med sina barn, men det är inte det som jag vill säga, ni pratar om det är viktigt för en kurdisk tjej om hon skall få gifta sig med en kurd eller en annan, kärleken har visst gränser för kurdiska tjejer, man måste smyga för att gå ut med nån kille medan det är okej för en kurdisk kille att gå ut eller gifta sig med en annan tjej.

Keya: Vi har en fråga till.

Roken: Jag tycker att först och främst samhället eller kurderna rättare sagt har mer tolerans mot kurdiska tjejer och ungdomar ifall de har högre utbildning, ifall de har en bra utbildning så är de vuxna mer toleranta mot dem, alltså de får gå ut mer, eller gifta sig med vem de vill, jag vet inte om man har en tjej t.ex. som har blivit advokat då är man kanske mer tolerant mot henne ifall hon gifter sig med en färgad, eller en tjej som har hoppat av gymnasiet och bara sitter hemma och kanske städar, jag vet inte, vad tycker ni om det ? en från publiken Man får inte bortse från vilken social ställning som man har, jag menar det är klart att det spelar roll vilken social ställning du har, vilken utbildning du har, självklart har det inflytande, det tror jag absolut, men det är många faktorer som spelar roll här.

"Ge kurderna rättvisa"

Det tjugonde århundradet, ett av de blodigaste århundradena i människans historia, är snart slut. Under dessa sista dagar hemsöks vi av en stor fråga: kommer det tjugoförsta århundradet att bli lika blodigt som det föregående? Kommer vapen, krig och våld att bibehålla sin makt? Kommer rasism, nationalism, hatet av "den andre" än en gång att slakta och bränna ned världen? Kommer etniska och sociala ansvarstaganden fortfarande att ge vika för förtryck?

Vårt svar på dessa frågor är ett kategoriskt "nej"! Det nya århundradet och det nya århundradets människor måste förkasta all slags diskriminering och förtryck.

Vi författare och konstnärer som har undertecknat detta upprop skulle vilja se Turkiet som en ledande representant för tillskyndandet av rättigheter och demokrati. Vi tror att Turkiet, som är en integrerad del av den civiliserade världen, har viljan och tron att införa frihet, jämlikhet och rättvisa för alla sina folk. För närvarande anses Turkiet bryta mot ålägganden om mänskliga rättigheter och demokrati. Till och med turkiska regeringstjänstemän erkänner detta faktum. Det mest akuta problemet är kurdfrågan. Eftersom Turkiet inte har lyckats lösa problemet kan landet inte heller garantera mänskliga rättigheter eller uppnå full demokrati.

Vi tror att Turkiet kan lösa kurdfrågan. 1923 års unga turkiska republik, som reste sig ur resterna av det multikulturella ottomanska riket, drog upp riktlinjer som inte längre gäller. Turkiets 15 miljoner kurder är en väsentlig del av nationens befolkning. De kräver inte mer än att få behålla sitt språk, sin kulturella identitet och att leva inom den turkiska republiken som fria medborgare; att läsa och skriva kurdiska, att få sin utbildning på kurdiska; att få arbeta och söka lycka under bevarandet av sin särskilda identitet och kultur.

Sedan 1923 har det gjorts allvarliga politiska anträngningar för att uppnå turkisk kulturell dominans. Kurdiska har dömts ut som språk för utbildning, undervisning och kommunikation. Under detta förtryck har ett oräkneligt antal individer arresterats och straffats. Namnen på tiotusentals städer, orter, byar, berg, dalar och kullar har ändrats till turkiska. Kurder har kallats "bergsturkar". Konstitutionen och andra lagsamlingar har använts som stöd för denna politik. Ingen av åtgärderna har emellertid varit effektiva. Kurder har inte blivit turkar. Kurdproblemet har inte kunnat lösas. De dyra, blodiga och repressiva scener som utspelats de senaste 15 åren bekräftar att våld inte är någon lösning. Våld kommer varken att förvandla kurder till turkar eller ge kurder deras rättigheter.

Nu - med ett demokratiskt framsteg som kommer att statuera ett exempel för hela världen och det nya århundradet - måste Turkiet lösa kurdfrågan. Turkiet måste omfamna sina kurdiska medborgare på deras egna villkor. Vi tror att ett sådant framsteg kommer att göra Turkiet oerhört mycket starkare såväl ekonomiskt som socialt och kulturellt. Kurdiska är ett av de rikaste levande språken i den mesopotamiska civilisationen. Det har en rik, klassisk litteratur, en levande musiktradition och en blomstrande modern litteratur. Kurdernas uråldriga historiska och kulturella arv tillhör oss alla.

I stället för att förneka eller förminska dessa rikedomar måste Turkiet integrera dem i nationens välstånd. Kurder, som genom historien har utgjort en tredjedel av Anatoliens folkmosaik, får inte längre utsättas för diskriminering; de måste tillerkännas rättigheter och värdighet så att de åter igen kan bli en dynamisk storhet i Anatolien och Turkiet. Kurdiska måste flytta in i skolor och universitet. Behovet av Kurdisk radio och television måste erkännas. Kurdernas språk, kultur och identitet har rättigheter som måste ges konstitutionella garantier.

Vi vädjar till presidenten, premiärministern, parlamentet och regeringen: rädda Turkiet från skammen. Medan ni läker såren efter den tragiska jordbävningen, var snälla att också läka de sociala sår som blött i över 70 år. Under det 21:a århungrandet måste Turkiet lysa som en ledstjärna, som ett typexempel på humanitära och demokratiska värden.

Initiativtagare, Turkiet: Yasar Kemal, Zülfu Livaneli, Orhan Pamuk, Ahmet Altan, Mehmed Uzun

Undertecknare, Sverige: Bibi Andersson, Ingmar Bergman, Kerstin Ekman, Erland Josephson, Arne Ruth, Birgitta Trotzig, Per Wästberg

Övriga världen: Margaret Atwood, John Berger, Suzanne Br¿gger, Costa Gavras, Nadine Gordimer, Juan Goytisolo, Günter Grass, Jaan Kaplinski, György Konrad, Jack Lang, Adam Michnik, Arthur Miller, Harold Pinter, Johannes Salminen, JosŽ Saramago, Liv Ullman, Günter Wallraff, Elie Wiesel, Georg Henrik von Wright m fl

Hassankeyf är ett kulturellt- och historiskt arv

Slockholm, den 23 september 1999

Pressmeddelande

I den antika staden Hasankeyf i Kurdistan som kontrolleras av Turkiet startas ett projekt vilket omfattar byggandet av en damm och ett kraftverk. Projektet kallas "ILIS" och i det internationella konsortiumet som kornmer att vara med byggandet Ingår bl a ABB och Skanska. Om allt görs enligt de nuvarande planerna kommer bl a Hasankeyf vilken är ett levande arv från historien i Mesopotamien att gå under vatten. Dessutom kan både byggandet och driften av dammen och kraftverket leda till en hel del andra negativa konsekvenser bl a på miljön och sociala livet i området.

Projektet ILISU är en del av det gigantiska projektet Guneydogu Anadolu Projesi-GAP (på svenska *Sydostanaloliens projekt*) som turkiska staten håller på att genomfora i Kurdistan. GAP består av utbyggnaden av ett enormt damm- och krafverksystem (22 dammar och 19 kraftverk) vilket skall sköta bevattningen av jordbruksarealerna och stå för energiförsörjningen. Dess primär a syfte är bl a att få billig energi till industrierna i västra Turkiet. På grund av att man inte har gjort någon relevant miliökonsekvensutredning innan man har börjat bygga delar av GAP kommer detta projekt till stor del att få negativa konsekvenser bl a för den speciella floran som finns där för olika djurarter för jorden, för folkhälsan (man befarar bristande sanitära åtgärder), för det kulturella och historiska arvet m m.

Tills nu har många kulturella och historiska antika platser så som den antika staden Samsat och det prehistoriska stället Nevala Coli gått under vatten i byggandet av olika delar av GAP. Enligt de ofliciella planerna för GAP ligger även en del av andra platser i farozonen på grund av det fortsatta byggarbetet i området. Ilisu är bara det mest aktuella projektet i sitt slag.

Vi som undertecknade anser att projektet llisu omedelbart bör stoppas. Vi vädjar till alla internationella företag, bl a ABB och Skanska att upphäva eller frysa sina överenskornmelser med turkiska staten angående projektet llisu tills en miljökonsekvensutredning görs med hänsyn till de intemationella överenskommelser och bestämmelser som sätter människan och den hållbara utvecklingen i centrum av planer. Vi vädjar dessutom till den allmänna demokratiska opinionen och särskilt till alla miljömedvetna krafler i Sverige att vara med oss och bidra till att stoppa projektet llisu ooh rädda den antiks staden Hssankeyf.

Intressegruppen för Kurdiska Synskadade

Kurdiska Forfattarföreninggen i Sverige

Kurdiska Institutet i Stockholm

Kurdiska Kulturhuset

Kurdiska Kulturstiftelsen I Stockholm

Kurdiska Riksförbundet

Kurdistans Miljovänner

Kurdistans Räddabarn

Svensk-Kurdiska Arbetarföreningen (Komkar)

För mer inforrmation kontakta tel: 08-760 80 51 Miljökonsulterna i Tensta Lidingekroken 5 164 65 Spånga e-post: rebwar.hassan@pol.stockholm.se osman-ay@dsv.su.se

Tel: 08-6446622

Fax: 08-6502120

Berbang Box 5013, 131 05 Nacka

berbang@kurdiskarf.org

Ansvarig utgivare

Keya izol

Layout

F. Marsil